Annons
 

Frida, 30, gjorde slut med sin vän: ”Vänskapen hade blivit destruktiv”

Efter ett års nära vänskap kände sig Frida ignorerad, utlämnad och övergiven av sin vän. För Baaam berättar hon hur man faktiskt vågar göra slut med sin kompis.

 

 
Annons
 
Annons
 
 

 

Läs mer: När vänskapen inte håller – så gör du slut med en kompis

Vänskaper är inte helt okomplicerade saker. De kräver ömsesidig respekt, lyhördhet, kärlek och lojalitet. Så vad gör man när allt det där försvinner? Frida tog beslutet att avsluta en vänskap som blev destruktiv – ett beslut som hon aldrig har ångrat.

Annons

Frida träffade Emma första gången i Barcelona. Frida hade precis tagit studenten och flytten till Spanien förde med sig något av en identitetskris med ett nytt land, nytt språk och nytt folk. Genom gemensamma vänner lärde hon känna Emma som fixade ett jobb åt henne på samma restaurang hon jobbade på. Emma var en typ av vän som Frida aldrig haft innan. Hon var orädd, temperamentsfull och kunde fälla en och annan syrlig kommentar.

– Emma stack ut och tog över rummet. Hon var väldigt orädd och självständig. Jag tyckte det var coolt att tillbringa tid med henne och kände mig stolt över att hon ville ungås med mig, att hon tyckte att jag var cool. I början präglades vår vänskap av att jag såg upp till henne, säger Frida.


De tillbringade ett år i Barcelona och hängde nästan hela tiden. Efter utlandsåret flyttade de tillbaka till sina respektive hemländer, Frida till Sverige och Emma till Norge. De ansträngde sig för att hålla liv i sin vänskap och turades om att hälsa på varandra.

– Vår vänskap byggde på att vi pratade gamla minnen, vi utvecklade inte vänskapen. Vi diskuterade hur bra det var i Spanien och hur vi skulle kunna flytta tillbaka.

Läs mer: Jenny och Robert delar hem och jobb – så är det att starta eget med sin partner

I fyra år höll de igång distansvänskapen med telefonsamtal, mejl och besök – men Frida kände allt mer att det inte var så roligt att hälsa på Emma i Norge. Under besöken kände sig Frida ignorerad, ovälkommen och utlämnad till att klara sig själv.

– Jag mindes att Emma hade många norska vänner som hälsade på henne i Spanien och hon betedde sig inte trevligt mot dem. Vid ett tillfälle lämnade hon dem på en bar utan att säga något och följde med mig ut och festade. Då tänkte jag ‘vad härligt att hon väljer mig istället för sina barndomsvänner’. Men när jag hälsade på henne hamnade jag i samma situation.

Läs mer: Flora Wiström: Jag vill att min kompis ska räknas lika mycket som min partner


I takt med att Frida fick bättre självförtroende blev det allt tydligare hur skev och obalanserad vänskapen var. En morgon när Frida, efter ytterligare ett besviket besök, skulle ta flyget från Norge till Sverige insåg hon att vänskapen inte fungerade.
– Jag tänkte att ‘det här är nog sista gången jag ser dig. Jag släpper taget om dig nu och kommer gå vidare’. Sedan åkte jag åkte hem, lät det ligga och hörde inte av mig på kanske tre veckor. Sedan skrev jag ett mejl.

I mejlet förklarade hon sakligt och tydligt att hon ville sluta träffas och orsakerna bakom.
– Eftersom vi var vänner i flera år ville jag inte att beslutet skulle vara lättvindigt utan jag hade tänkt igenom det noga. Det blev väldigt definitivt när jag skrev det men det var en lättnad och jag kände mig stark. Jag bröt mig ur något som hade blivit destruktivt, säger Frida.


Hon fick ett argt svar tillbaka med anklagelser om att vara en uppmärksamhetskrävande person. Emma och Frida har inte plockat upp sin vänskap efter det men nu, några år senare, finns det inget ont blod mellan dem.

– Den lätta vägen är att bara sluta höra av sig. Men det var aldrig aktuellt för mig då jag tycker det är ganska respektlöst mot någon man har haft en nära vänskap med. Även om hon behandlade mig illa så respekterade jag henne. Vi hade en lång historia och hon stöttade mig även i mycket.

Frida har aldrig ångrat sitt beslut att avsluta vänskapen med Emma. Och trots att ett uppbrott kan vara tufft och smärtsamt är det ibland nödvändigt. Fridas råd till dig som går i samma tankar är att försöka vara rationell och inte låta allt avgöras på en känsla.

– Magkänslan är också viktig men gör inget drastiskt och snabbt. Tänk på ‘varför tycker jag inte om det här’, ‘vad är det jag stör mig på’. Ibland kan det handla om projektion, att det man stör sig på hos hen egentligen är din egen svaghet.

Emma heter egentligen något annat.

Foto: Shutterstock/IBL