Annons
 

Hjärnforskaren: De som har ADHD är ofta mer kreativa

Det är dags att nyansera bilden av ADHD. I september släpper hjärnforskaren och överläkaren Anders Hansen en bok som handlar om fördelarna med bokstavskombinationen som länge mest förknippats med stökiga småkillar.

 

 
Annons
 
Annons
 
 

 

Av: Malin Ny

Isabella Löwengrip, Kakan Hermansson, Brita Zackari. De är kreativa, orädda, drivna och framgångsrika. Och de har adhd. Absolut inte en slump, menar hjärnforskaren och överläkaren Anders Hansen som har skrivit boken “Fördel ADHD” som kommer ut i september.

Annons

Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, som tidigare mest kopplats ihop med stökiga småkillar, kan många gånger vara en bokstavskombination som skiljer superstjärnorna från medelmåttorna.

– Det har visat sig i forskning att de människor som har mest problem med det vi kallar ADHD ofta är mer kreativa och har en förmåga att hyperkoncentrera om de hittar något som de verkligen är intresserade av, säger Anders Hansen.

Anders Hansen, hjärnforskare och överläkare i psykiatri har skrivit ”Fördel adhd” som ges ut i september.

Läs även: Vad är ADHD? Här är 5 punkter som faktiskt förklarar

Under jakten är det viktigt att hela tiden vara hyperaktiv, impulsiv och att kunna agera snabbt.

De personlighetsdrag som är typiska för en person med ADHD, det vill säga att man har svårt att koncentrera sig, att man är impulsiv och ibland hyperaktiv, har varit extremt viktiga för människor under en lång tid. Just de dragen var förmodligen nödvändiga för att våra förfäder skulle överleva. Den som inte hade tillräckligt med energi för att jaga eller som inte kunde hyperfokusera på savannen riskerade att svälta ihjäl eller bli ett byte för vilda djur. Det var helt enkelt en stor fördel att ha just de egenskaper som vi i dag ofta betraktar som problem.
– Under jakten är det viktigt att hela tiden vara hyperaktiv, impulsiv och att kunna agera snabbt. När vi för in de här dragen i en modern värld premieras de inte riktigt och då måste vi sätta en diagnos och kalla det för någonting, menar Anders Hansen.


Idag har drygt fem procent av barn i skolåldern i Sverige diagnosen ADHD och tre procent av alla vuxna. I USA är siffran högre – i vissa stater är den så hög som 20 procent för barn i skolåldern.
– Det är något som är fel när man, som i vissa amerikanska delstater, sätter ADHD-diagnoser på vart femte barn. Vi verkar ha bestämt oss att det är för besvärligt att förändra samhället så då förändrar vi barnet istället, säger Anders.

Men numera har många insett att ADHD kan vara en fördel. Det börjar bli populärt bland entreprenörer, idrottsstjärnor och kändisar att berätta om sina diagnoser. Många menar att de är tacksamma för att de är drabbade – att det är deras, enligt vissa lite udda, egenskaper som tar dem framåt. Och i takt med att allt fler framgångsrika människor är öppna med att de har adhd höjs bokstavskombinationens status.


Jag vill inte bagatellisera de problem som kan komma av ADHD, hur man än vrider och vänder på det är ju koncentrationssvårigheter.

Anders Hansen lyfter det faktum att ADHD-drabbade har många bra entreprenörsegenskaper, som till exempel att de ofta besitter en förmåga att gå vidare utan att älta misstag. Och att de inte sällan är totalt orädda.

Han menar att det är viktigt att förstå att en ADHD-diagnos också innebär svårigheter.
– Jag vill inte bagatellisera de problem som kan komma av ADHD, hur man än vrider och vänder på det är ju koncentrationssvårigheter, något som gör att det blir svårt att fungera i skolan, till exempel. Det jag vill lyfta fram är fördelarna så att man känner till dem och hur man kan hantera nackdelarna och jobba med dem.

Läs även: Michaela, 33, har 150 anställda – och ADHD


Alla måste inte stoppas in i samma normalbox.

ADHD är inte en sjukdom, understryker han. Det är en normalvariant av mänskligt beteende som kan innebära både för- och nackdelar. Alla har vi mer eller mindre drag av adhd och vi kan se det som att vi befinner oss någonstans på skalan, vissa långt bort i den ena änden och andra i den helt motsatta.
– Jag har haft väldigt många patienter som kommit till mig och velat få reda på om de har ADHD eller inte. Som om det skulle finnas ett digitalt svar på det, att det är något som man kan svara ja eller nej på. Det är det inte utan det här är drag som alla människor har i olika utsträckning. Vissa ingenting alls, och andra väldigt mycket. Det är inte så att man har adhd till 100 procent eller inte alls, utan det är precis som med vår längd. Alla är inte antingen korta eller långa, utan de flesta är någonstans mittemellan. ADHD är normalfördelat över befolkningen, förklarar han.
– Alla måste inte stoppas in i samma normalbox.
Och att vara impulsiv och rastlös kan uppenbarligen innebära stora fördelar, i synnerhet i vårt snabba klimat som bara tickar på i allt högre hastighet.


Det är dags att vidga vår bild av ADHD och se till det positiva som ryms bland diagnoskriterierna. Förhoppningsvis innebär det också att många drabbade kan sluta skämmas och istället börja upptäcka fördelarna och vända sina adhd-drag till någonting positivt. I framtiden är chansen stor att en person med ADHD-stämpel är precis vad som kommer göra vissa arbetsgivare nyfikna – diagnosen kanske blir något att sätta på cv:t.

Läs även: Vad är ADHD?