Annons
 

Sarah Delshad om lönegapet: Många är inte bara kvinnor – de är invandrare också

Baaams krönikör Sarah Delshad skriver om att mer än kön påverkar när man ska #nailalönen. ”Stor skillnad för en högutbildad svenskfödd kvinna och en invandrad kvinna utan utbildning”.

 

Annons

 

Lika lön för lika arbete. En grundläggande rättighet som egentligen är så himla självklar 2017. Men så som det ser ut idag är vi inte i närheten av det. Det går dock, glädjande nog, lite framåt. På tio år har skillnaderna minskat med 3,8 procentenheter. Vilket bland annat beror på att kvinnor sitter på fler chefspositioner (girlpower for sure) idag än tidigare. Det har gjort att obalansen minskat. En aning i alla fall.

Annons

Läs mer om #nailalönen här!

För att summera orättvisan så jobbar kvinnor gratis efter 16.00. Vilket i praktiken blir att vi medsystrar i genomsnitt tjänar 4200 kr mindre i månadslön än en snubbe. Detta gäller heltidsarbete, utgår vi från deltid är ojämlikheten ännu större. Under ett arbetsliv kommer alltså en brud i genomsnitt tjäna 2 miljoner mindre än en snubbe. Acceptabelt? No way.


På internationella kvinnodagen skrev Birgitta Ohlsson på DI debatt om hur kvinnor undviker dåliga arbetsplatser. Ha ett kapital på 100 000 kr (i och för sig lätt att säga om en är riksdagsledamot och tjänar sisådär 63 800 kronor i månaden, men visst) på banken. ”Dra-åt-helvete”-pengar kallar hon det.

Enligt henne så stärks kvinnors trygghet genom att de gör målinriktade ekonomiska val. Men Ohlsson glömmer sina systrar som är arbetslösa, sjukskrivna eller utbrända som har fler aspekter att ta hänsyn till än att de endast är kvinnor. Som exempelvis att de har en annan etnisk bakgrund, eventuella språkbarriärer som begränsar dem eller att de är högutbildade men inte får jobb passande för den utbildning de har. Det gör att de diskrimineras i arbetslivet på fler grunder än endast att de är kvinnor.


När vi diskuterar det långsiktiga jämställdhetsarbetet lika lön för lika arbete får vi aldrig glömma den bredare aspekten och att kampen har flera olika spår att ta hänsyn till. Därför är det i ett jämställdhetsarbete viktigt att se att olika typer av maktordningar kan interagera med varandra. Kön spelar stor roll men det gör också ålder, etnicitet och funktionalitet.

Läs också: Ny studie: Så många kvinnor låter lönen påverka om de ska bli gravida

Vi bör angripa patriarkatet (med en intersektionell analys)* och därmed maktbalansen som ligger till grund för kvinnors lägre löner, sämre ställning och psykiska ohälsa. Det är till exempel stor skillnad på vilken ställning en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör alltid vara kön – men inte enbart kön. Alla måste få #nailalönen.

* Intersektionalitet betyder att man ser till flera faktorer så som etnicitet, kön, klass, sexuell läggning, religion, ålder, funktionsvariation och sjukdom när man diskuterar diskriminering samt att dessa aspekter påverkar ens position i samhället.