Annons
 

Njut mer och noja mindre – det är dags att ta matglädjen tillbaka

Dagens måltidskultur är praktisk och medveten. Men glömmer vi matens viktiga roll som en källa till njutning och social energi – och vad kan det ha för konsekvenser?

 

 
Annons
 
Annons
 
 

 

Vi vet mer än någonsin om hur det vi äter kan påverka vår hälsa. Vi mixar hälsojuicer och köper superfoods. Vi funderar mycket kring råvarornas ursprung och innehåll. Men samtidigt som kunskapen om vad som är bra för oss ökar, verkar njutningen minska. I våra vardagsliv, med fulltecknade scheman och en stor dos medvetenhet, har en praktisk inställning till måltider fötts. Med den riskerar andra viktiga hälsofaktorer att gå förlorade. Vad hände med lusten och matglädjen, till exempel? Och matens roll som samlande kraft?

En genomsnittlig amerikan ägnar idag endast en timme åt att äta dagens samtliga måltider

Vi intar våra måltider ensamma i större utsträckning än någonsin. När vi inte har någon att prata med parkerar vi oss framför tv:n eller datorn, och när fokus är någon annanstans tenderar vi både att äta mer, och njuta mindre.

Annons

– Du äter ju inte bara med magen, utan med alla sinnen, och när magen inte förbereds för att äta blir inte utbytet av måltiden optimalt. Det är lätt hänt att du blir fet på kuppen, eftersom du inte känner efter hur mycket du får i dig när det ska gå i flygande fläng, förklarar Åke Pålshammar, senioruniversitetlektor vid Institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet.

– Det tar ett antal minuter för kroppens hormoner att signalera till hjärnan att du fått i dig ordentligt med kalorier. En lugn måltid ger därför en helt annan möjlighet att reagera på de signalerna och reglera matintaget därefter, fortsätter han.

En genomsnittlig amerikan ägnar idag endast en timme åt att äta dagens samtliga måltider, plus snacks, enligt en färsk undersökning utförd av statistikföretaget Bureau of labor statistiks. Vi ser samma trend även i Sverige,

Maria Helander,  beteendevetare och mindfulnessinstruktör, menar att det är synd eftersom matlagning är en avkopplande aktivitet som får oss att må bra.

– Mitt tips är att prova att äta åtminstone ett lagat mål om dagen. Tänd ljus, sätt på lugn musik och ät långsamt. Låt dina sinnen vara med, smaka, lukta och titta på maten, säger Maria.


Lär av de som lever längst

När det handlar om hälsosamma och sociala måltidsvanor har vi mycket att lära av människorna som lever i världens så kallade blå zoner. Det är tydligt avgränsade platser i länder som Grekland, Italien, Costa Rica och Japan, där forskare konstaterat att människorna lever längre och friskare.

I de här områdena finns fler 100-åringar än på andra platser och välfärdssjukdomar är inte i närheten av lika vanliga. På ön Ikaria, nära Samos i Grekland, är det störst chans i hela världen att fylla 90 år och befolkningen lever tio år längre än EU-snittet.

Författaren och journalisten Henrik Ennart har skrivit ”Den blå maten” tillsammans med kocken Niklas Ekstedt. I boken presenteras de geografiska områden som fått benämningen ”blå zoner”, och hemligheterna bakom människornas långa och friska liv, tillsammans med recept inspirerade av deras vanor.

Människorna i de blå zonerna funderar mer på att maten är god än på vilka vitaminer den innehåller. Ändå blir resultatet väldigt hälsosamt

– De odlar grönsaker och föder upp djur. De lagar ofta maten tillsammans och äter tillsammans. Dessutom pratar människorna mycket om råvaror och nästan alla har en egen örtträdgård med kryddor och läkande växter, säger Henrik Ennart.

– Maten blir förstås hälsosam när man äter varierat, det är färska råvaror och lagat från grunden. Dessutom får de motion av att odla och de samlas socialt över måltiderna. Det sociala är säkert lika viktigt som att maten är nyttig och odlingen ger i sig mål och mening för de gamla. De måste ju vandra upp och ner för bergsslänterna varje dag för att sköta om växterna.

Det handlar alltså inte om något enskilt superlivsmedel eller en speciell diet. Sanningen är att matvanorna på de olika platserna skiljer sig mycket åt. Men maten har en central plats i människornas liv.

– Det är rätt långt från en vardag där många hos oss bara bryr sig om vitamininnehållet i en proteinbar som de äter medan de går till jobbet. Människorna i de blå zonerna funderar mer på att maten är god än på vilka vitaminer den innehåller. Ändå blir resultatet väldigt hälsosamt, säger Henrik.


Så, det kan vara dags att göra dig själv och din hälsa en tjänst. Börja fundera på hur du äter, inte bara vad. Fokusera på vad du är sugen på och hur maten får dig att känna, snarare än om den är packad med exakt rätt näringsämnen eller hur tidseffektiv matlagningsprocessen är.

Bjud vänner på middag eller laga mat tillsammans. Det är vid middagsbordet du har chans att samla kraft – både när det gäller kalorier och social energi.

Foto: IBL