Annons
 

Vi vet att du bryr dig om kungabarnen – och vi tog reda på varför

Estelles födelsedag, Leonores födsel och lille Oscars dop. De är prinsar och prinsessor, men vi känner dem inte - så varför bryr vi oss så mycket?

 


Annons
Annons


 

Idag möts vi av gulliga videos och tokiga bilder på prinsessan Estelle som fyller fem år. Hon är bara en av fem kungliga bebisar som fötts under de senaste åren. För alla dessa födslar, ”all over the place”-citat, dop och födelsedagsfiranden kan väl knappast ha undgått någon?

Annons

Även om du inte vill erkänna det, så är svenska kungahuset något fascinerande som vi svenskar inte kan låta bli att diskutera i fikarummet.
– Många säger att de inte bryr sig, men statistiken visar något helt annat. Vi klickar en massa på dessa länkar som rör kungafamiljen, säger Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut.

Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, anser att vi idoliserar kungabarnen.

Hon menar att vi människor har ett grundläggande behov av att se upp till andra, vare sig vi gör det medvetet eller inte.
– Den funktionen fyller kändisar och offentliga personer. Vi har även behovet att tycka synd om oss själva och jämföra oss, vilket vi lätt gör med dessa personer. Om det handlar om kungabarnen kan vi lätt tänka ”Estelle har en nanny, hade jag haft det hade mina barn också varit så väluppfostrade”. Vi vill gärna hitta en förklaring till varför andra har det ”bättre” än oss.

Samtidigt idoliserar vi kungabarnen. Enligt Liria är det naturligt för en småbarnsförälder att önska sig bort från sina egna barns skrik och gråt.
– Alla barn får utbrott då och då, det vore konstigt annars. Men det syns inte utåt för de kungliga barnen. ”Mitt barn hade smutsat ner den där klänningen på två sekunder”, kanske du tänker. Vi idoliserar kungabarnen och tycker det är sött när Estelle busigt springer runt i kyrkan, trots att alla andra sitter ner.


Anna von Koch, hovreporter på Svensk Damtidning, anser att igenkänning blandat med glitter och glamour är det som gör oss intresserade av de kungliga barnen. Hon driver Annas kungliga barnblogg, bevakar kungafamiljen på nära håll och har byggt upp en relation med dem under de resor hon följt med på genom åren.
– Intresset för kungabarnen är dels en flykt till en förtrollad kunglig värld med små prinsar och prinsessor i vackra kläder. Men samtidigt en igenkänning av att även dessa barn lär sig gå, cykla och börjar skolan, precis som våra barn.

Anna von Koch, kunglig expert, menar att igenkänning ligger bakom intresset för kungahuset.

Hon drar paralleller till andra personer som vi svenskar är stolta över att visa upp.
– Kungafamiljen är en stor del av vårt svenska arv och vår svenska identitet. Det är kungafamiljen, ABBA, Björn Borg och Astrid Lindgren, de har alltid funnits där och att vi är uppväxta med dem. Kungahuset är en trygghet i en allt mer föränderlig värld och de är något fint som vi har i Sverige.


Men det finns också en annan aspekt av intresset, menar Liria. Kungabarnen uppfostras till en plikt att representera Sverige, trots att de inte valt detta själva. Något som kan göra vissa personer upprörda.
– Vissa är emot monarki av politiska skäl, men det handlar även om mänskliga rättigheter och att ett barn tvingas till plikt. Är det emot Estelles mänskliga rättigheter eller ej att behöva bli drottning? Den typen av frågor ger ju också uppmärksamhet.

Foto: Kate Gabor, Kungahuset.se, Charles Hammarsten.