Annons
 

Varför ska jag rösta – och 15 andra saker du velat veta om kyrkovalet

På söndag är det dags för kyrkoval i Sverige. Baaam har pratat med en forskare som guidar dig till vad det är, vilken skillnad det gör och varför du, om du kan, bör rösta.

 

 
Annons
 
Annons
 
 

 

Jan Strid är universitetslektor vid Göteborgs universitet och har forskat om kyrkovalet. Baaam tog ett snack med honom om kyrkovalet och ställde alla våra frågor – så att du slipper.

Varför ska man rösta i kyrkovalet?

– Det är många som undrar det. Det är ett lågt valdeltagande men också viktigt för många grupperingar. Statsminister Stefan Lövfen har bett alla S-väljare att rösta för att se till att SD inte ska få inflytande över kyrkan. Och Sverigedemokraterna vill att deras anhängare ska rösta så att de bryter Socialdemokraternas maktinnehav. Dessutom mobiliserar sig Centerpartiet för att visa att också de kan ta stor plats på kyrkomötet.

Annons
Gilla Baaam på Facebook

– Sedan finns det andra nomineringsgrupper som ställer upp av andra skäl, som POSK (partipolitiskt obundna i kyrkan) som vill se till att partipolitik inte ska få ta plats.

Varför känns kyrkovalet så komplicerat?

– Jag tror att det beror på att medierna bara är intresserade av kampen mellan S och SD. Och därtill att de flesta nomineringsgrupperna har väldigt lite kyrkliga frågor de betonar. De kanske säger att kyrkan ska vara där människorna finns eller att man är för en mänskligare kyrka. Blir mycket floskler och allmänt hållna frågor.

Vad spelar kyrkovalet för roll?

– Det spelar en stor roll. Kyrkan är rik och äger en massa skog och har mycket makt. Därtill kan det påverka allt från kvinnliga präster till vigning av homosexuella och skydd av illegala invandrare. Det finns helt enkelt många frågor som kyrkan har inflytande över.

För vilka är kyrkovalet ett viktigt val?

– De politiska partierna. Det här valet är fruktansvärt dyrt och kostar många miljoner, frågan är om man ska lägga så mycket pengar när 12,8 procent röstade i förra valet? Det är ju inte odemokratiskt då alla kan rösta men däremot är det inte demokratiskt representativt. Det är en risk när så få röstar då man lätt kan kuppa in personer, särskilt på församlingsnivå. Och de kupperna kan spela roll i frågor som lyckats engagerat många. Det var exempelvis en diskussion här om året om att bygga en ny kyrkorgel på ett ställe och då skapades ett orgelparti som ställde upp i valet – och de blev störst i församlingen.

Hur kommer det sig att så få röstar i valet?

– Problemet är att man inte vet vad man ska välja mellan för man vet inte vad de olika grupperna tycker. Och skulle man läsa valmanifesten syns det mest allmänt vänliga, kristna värderingar. Därför är det enda som syns de politska motsättningarna.

– Vi har vid ett val mätt hur mycket som var skrivet om valet i media och jämförde det med nästkommande val. Men fastän det ena året skrevs mycket mer påverkade det ändå inte valdeltagandet. Att viga homosexuella i kyrkan blev till exempel aldrig en valfråga då det togs upp i kyrkomötet innan valet. Det är sällan man vågar lämna sådana frågor eftersom så få röstar i valet och då kan utgången bli väldigt oviss.

Tycker du att man ska rösta?

– Ja, det tycker jag. Är man medlem i en förening så bör man rösta oavsett vilken förening det är. Det är frivilligt att vara med i svenska kyrkan och då tycker jag att man kan rösta också, för annars har man ingen rätt att klaga.


Frågor och svar – Allt du behöver veta om kyrkovalet

Information inhämtad från Svenska kyrkan.

När är kyrkovalet?
Var fjärde år, den tredje söndagen i september. 2017 infaller valet den 17 september och vallokalerna hållet öppet minst under 6 timmars tid.

Vad väljer man till i kyrkovalet?
Du väljer de personer som ska styra kyrkan, det är direktval till kyrkofullmäktige i din församling eller i pastorat (vita valsedlar), till stiftsfullmäktige i stiftet (rosa valsedlar) och till kyrkomötet nationellt (gula valsedlar).

Kyrkofullmäktige är ditt lokala val där man bestämmer ramarna för den verksamhet som finns där du bor.
Stiftsvalet är regionalt då Sverige består av 13 stift vars uppgift är att stödja församlingarna lokalt genom sin expertis.
Kyrkomötet är det nationella valet och Svenska kyrkans högsta beslutande organ med sina 251 ledamöter. Där bestäms hela Svenska kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Hur vet man om man får rösta i kyrkovalet?
För att kunna rösta i kyrkovalet måste du vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och vara minst 16 år gammal på dagen då valet sker. Men därtill måste du finnas med i röstlängden som hämtas ur Kyrkobokföringen 30 dagar innan valet, 2017 sker detta den 18 augusti.

Hur många får rösta i kyrkovalet?
Ungefär 5,2 miljoner personer i Sverige är röstberättigade men i valet 2013 röstade knappt 700 000.

Vilka kan man rösta på i kyrkovalet?
I Svenska kyrkan kallas de grupper som ställer upp för val för nomineringsgrupper. Här kan du fylla i ditt postnummer och se vilka grupper som finns där du bor.

När får man sitt röstkort?
Ungefär den 30 augusti 2017 ska röstkorten ha dimpt ned i brevlådan.

Var kan jag rösta i kyrkovalet?
På ditt röstkort står din vallokal samt var och när du kan förtidsrösta.

Jag är utomlands – kan jag rösta i kyrkovalet?
Om du är folkbokförd i Sverige kan du brevrösta om ditt röstkort är framme senast den 13 september.

Kan man personrösta?
Ja, du kan markera upp till tre personer.

När syns resultatet?
Det görs en preliminär rösträkning när vallokalerna stängt och därefter visas resultaten på Svenska kyrkans hemsida.

Foto: IBL