5 tips: Så enkelt kan du minska ditt klimatavtryck

När man pratar om klimathotet världen och vi alla står inför är det lätt att man får panik, håller för öronen och ropar ”NANANANJAGORKARINTEMER”. Men lugn, det behöver inte bli så. Baaam har känt likadant och därför ringde vi upp Ola Hansén som är senior rådgivare i hållbar energi och klimat på WWF. Han vet nämligen precis vad vi alla kan göra för att hjälpa klimatet.

Först en kort påminnelse: I Parisavtalet enades världens länder om att den globala uppvärmningen måste stanna väl under två grader. Allra helst under 1,5 grader. För att klara det måste jordens globala koldioxidutsläpp halveras varje årtionde fram tills vi når utsläpp nära noll år 2050. I Sverige har vi idag ett genomsnitt på 10 ton koldioxid per person och år – år 2050 bör det vara nere på cirka 1 ton/person. Det är mycket, men vi har alltså 30 år på oss att göra de förändringar som krävs för att rädda vår planet.

Så, hur ska vi komma dit och vad kan man på göra för att minska sitt klimatavtryck? Det får du svaret på här nedan.

Vad behöver hända globalt för att klara 1,5 graders uppvärmning till 2050?

För att klara det målet måste vi halvera koldioxidutsläppen varje decennium fram till år 2050 globalt. Och målet då är att ha ett globalt nettoutsläpp nära noll. Men när man räknar på det måste vi fram tills dess också skapa negativa utsläpp, det vill säga att på olika sätt få bort koldioxid ur atmosfären, eftersom vi behöver kompensera för att vissa sektorer i samhället har väldigt svårt att komma ned på en nollnivå. En sådan är exempelvis cementindustrin där man måste bränna kalksten för att tillverka cement och då kommer oundvikligen koldioxid ut i atmosfären. Därför behöver man jobba med att kunna samla in och lagra koldioxid, få bort den från atmosfären eller satsa på skogsplantering och bioenergi i kombination med koldioxidlagring som kompensation.

Huvudansvaret här ligger såklart på politikerna och det som behöver göras i stora drag är att energisektorn globalt måste ställa om från fossila bränslen, det vill säga kol, olja och naturgas, till alternativa metoder som inte släpper ut koldioxid i atmosfären. Konkret behöver vi få bort kolkraften, exempelvis. Men vi behöver också arbeta med transportsektorn: fordonen som används måste bli effektivare och klimatsmartare, drivmedlet måste läggas om till att fokusera på el och biodrivmedel och vi måste minska antalet transporter i stort.

Sedan måste vi också ställa om den globala matsektorn till en klimatsmart produktion. Om vi minskar köttproduktionen kommer jordens resurser att räcka längre eftersom det krävs mindre energi för att producera vegetariska produkter. Däremot kan det fortfarande finnas en köttproduktion då exempelvis naturbeteskött är med och bidrar till den biologiska mångfalden.

Hur troligt är det att vi kommer att klara Parisavtalets mål?

Rent tekniskt och ekonomiskt finns det goda chanser för att klara det och även ha ett bra liv på jorden framöver. Utmaningen vi står inför är att vi aldrig tidigare haft en sådan här stor, global omställning som ska lösas på så kort tid. EU-kommissionen har räknat på ett nettonollmål för EU till 2050 och de kan se att om vi klarar det kommer vi att ha en bättre BNP-tillväxt än om vi fortsätter med de fossila bränslena, god ekonomi och en bra välfärd. Men då måste pengar satsas nu för att vi ska kunna och hinna ställa om i tid.

Vissa lyfter fram Kina och Indien som orosmoln i detta eftersom de nu går starkt framåt och till viss del ökar sina utsläpp. Saken är dock den att de har stora möjligheter att från början bygga gröna alternativ och på ett sätt är det lättare än för oss i västvärlden som har fullt utbyggda industrisystem och energisektorer som helt måste ställas om.

Hur stor del av de globala utsläppen kommer från Sverige?

Sverige står för 1-2 promille av jordens alla utsläpp, så tänker man bara på utsläppen i Sverige är det klart att det inte spelar så stor roll. Men, Sverige har ett högt renommé i klimatfrågan internationellt så vi har en mycket större röst och inflytande än våra 1-2 promille. Så det handlar om att om vi kan visa att det går att ställa om till ett klimatsmart samhälle och ta fram lösningar för detta så kan det vara till nytta för hela världen och påverka långt fler utsläpp än våra egna.

Viktigt att komma ihåg är dock att ingen, inte ens vi, jobbar i den takt som krävs. Så vi måste fortsätta kämpa.

Hur ser en genomsnittlig svensks klimatavtryck ut?

I Sverige släpper vi i snitt ut 10 ton koldioxid per person och år. Drygt 1 ton av det står flyget för (beräknat på 1,4 tur-och-retur resor per person och år i Sverige – detta då väldigt många inte flyger alls och några som flyger mycket), 1 ton står bilen för, 2 ton kommer från maten (där köttkonsumtion är uppemot 1 ton) och 2 ton står för din bostad och konsumtion. Resten är ett utslag av olika typer av nationella utsläpp från offentlig sektor och investeringar som uppkommer när man bygger och investerar i det allmänna.

För att nå Parisavtalets mål behöver detta halveras varje årtionde till 2050 så att det då ligger på ungefär 1 ton per person och år.

Vad kan man på individnivå göra för att minska sitt klimatavtryck?

Det som påverkar ditt klimatavtryck är fem olika saker:

1.Transport

Hit räknas både flyg och bil som använder sig av fossila bränslen. Enkelt sagt kan man säga att vi behöver dra ned på både flyg- och bilresor. Ta cykeln, åk kollektivt, ta tåget istället för flyget om det är möjligt eller minska antalet flygresor du gör. Läs mer här.

2. Bostad

Elen vi har i Sverige är visserligen hyfsat klimatsmart och vi har en värmesektor som är i stort sett helt utan fossila bränslen. Men eftersom industrin och transportsektorn kommer behöva mer el när de fossila bränslena fasas ut är det bra att minska sin energiförbrukning. Spara el med LED-lampor och vitvaror med bästa energiklass. Du kan även täta fönster och dörrar, sänka temperaturen hemma och spara på varmvattnet. Om du har möjlighet så producera också egen solenergi på taket hemma. Läs mer här.

3. Mat

Det viktigaste man kan göra här är att dra ned på sin köttkonsumtion och att minska sitt matsvinn. Att producera kött kräver mycket energi och nötkreatur är den värsta klimatboven eftersom de också släpper ut en stor mängd metangaser. Ät mer vegetariskt och när du väl äter kött så välj bra kött där hänsyn har tagits till djuromsorg, miljö och hållbarhet! En stor del av maten som produceras når inte din mage och hushållen står för den största delen av svinnet. Genom att planera inköp bättre och inte slänga ätbar mat kan svinnet minska. Läs mer här.

4. Konsumtion

Allt som produceras kräver energi och mycket av utsläppen av fossila bränslen sker när vi tar fram varor att konsumera. Kan du minska din konsumtion eller göra klimatsmartare val är det bra. Läs mer här.

5. Börsen

Vad jobbar dina pengar du har på banken för? Det här är inte lika lätt men be din bank redovisa vad dina pengar har för klimatpåverkan. Hela den finansiella sektorn behöver jobba på att redovisa det och om du frågar börjar de kanske sätta in åtgärder på den fronten.

Det pratas mycket om att stanna på marken och skippa flyget – men hur stor påverkan har det egentligen på klimatet?

Det beror på hur man flyger, ju fler timmar du flyger desto större utsläpp – så det är de långa flygresorna som leder till störst utsläpp per resa. Om man jämför är fem entimmesresor bättre för klimatet än en resa på fem timmar eftersom långa resor ger en extra klimateffekt kallad höghöjdseffekten. Men i gengäld utgör starten som kräver extra mycket bränsle en större del av resan om du flyger många korta resor. Dessutom, om det är korta resor du gör så är det ju möjligt att till exempel bygga ut tågtrafiken så det går nattåg till Europa. Det är ju i dag svårt att ta tåget till Thailand och då är det bättre att avstå den resan och satsa på något som ligger närmare.

Vi säger inte att vi måste sluta flyga helt men man ska komma ihåg att svenskar flyger fem gånger mer än genomsnittsmedborgaren i världen. Så om det ska vara rättvist måste vi flyga fem gånger mindre och ett första steg är även här att försöka halvera sitt eget flygande.

Hur stor skillnad gör det för klimatet att äta vegetarisk kost jämfört med kött?

All vegetarisk mat är inte klimatsmart och WWF håller därför på att ta fram ett verktyg kallat vegoguiden som kommer i höst och som ska hjälpa konsumenterna på vägen. Exempelvis har ris mer klimatpåverkan än pasta som i sin tur har mer klimatpåverkan än potatis. Men det som är tydligt är att det är ett stort framsteg för klimatet om vi drar ned på vår köttkonsumtion. Och där har nötkött allra störst klimatpåverkan i och med metangasen de släpper ut men äter man naturbetesskött bidrar det också till biologisk mångfald. Och här kan du vända dig till WWF:s köttguide som mäter både klimatpåverkan, biologisk mångfald och antibiotikahantering.

Om man äter vegetariskt kan man då flyga mer än om man äter kött?

Om man räknar på det är köttets påverkan på klimatet ungefär lika stor som flygets för en genomsnittssvensk. Äter du inte kött motsvarar det ungefär lika mycket som en medelsvensson flyger, så i princip skulle du kunna flyga mer. Men då har du ju bara sorterat om bland dina klimatstaplar men behållit samma mängd och det funkar inte om vi ska klara nollutsläppsmålet.

Enligt en studie vid Lunds Universitet är det värsta man kan göra för klimatet att skaffa barn – är det så?

Det är viktigt att arbeta för att stabilisera befolkningsmängden, speciellt i länder där kvinnor fortfarande föder många barn, men att se detta arbetet som det viktigaste för att rädda klimatet är att börja i fel ända. Om vi bara såg till att ha rimliga fotavtryck klimat- och miljömässigt så räcker jordens resurser till åt oss alla och det är en snabbare åtgärd än att hjälpa folk att dra ned på barnafödandet. I Sverige är barnafödandet heller inte ett problem eftersom det inte är så högt och i de delar av världen där det är så är det viktigare att jobba med kvinnors rättigheter och fattigdomsbekämpning. För att man kan se att om kvinnor får bättre rättigheter och ekonomi går också barnafödandet ned. Fokus bör istället ligga på att jobba med sitt eget fotavtryck samt att påverka politiker och andra beslutsfattare så de tar steg i rätt riktning, det är så vi klarar nollutsläppsmålet.

Källa: Ola Hansén, WWF