Från arsenik till Polenresor – så ser Sveriges aborthistoria ut

Läs mer: Johannas abort blev dokumentär: Vi måste prata om abort

Se Johanna Bladhs dokumentär om abort här.

Sveriges abortlag är medelålders: 42 år gammal. Varje kvinnas rätt till fri abort ses av majoriteten svenskar som en självklarhet – men vägen dit har inte varit lätt. Baaam guidar dig genom Sveriges bitvis mörka, bitvis inspirerande, aborthistoria.

Dödsstraff och farliga abortmetoder

Vi backar bandet hela vägen till 1800-talet. Fram till 1864 var det straffet för abort döden men mildrades sedan till straffarbete på 2-6 år. Straffet förmildrades ytterligare 1921 till sex månaders fängelse eller böter. Abort fortsatte dock att vara ett brott och det fanns inga undantag i förbudet. Trots det utförde en del läkare abort av medicinska skäl.

Trots förbud har kvinnor länge tagit till egna medel för att avsluta en oönskad graviditet. En av de tidigaste kända abortmetoderna var att använda svampen mjöldryga som skapar sammandragningar i livmodern. Under 1800-talet använde kvinnor fosfor från tändstickor för att framkalla abort genom att skrapa fosforen från tändstickorna och blanda med till exempel mjölk för att dricka. Det var både effektivt och farligt och många kvinnor drabbades av fosforförgiftning och dog. Att använda arsenik var ytterligare ett sätt att framkalla abort under den här perioden. Under tidigt 1900-tal blev det vanligt att spruta in lösningar med tvål i livmodern eller föra upp sonder i livmoderhalsen.

Den första abortlagen tar form

Det var först under 1930-talet som frågan om att legalisera abort blev stor. Aborträttskämparna ville tillåta abort av medicinska, sociala eller så kallade rashygieniska skäl. Efter de allt mer högljudda kraven tillsattes en abortkommitté som föreslog att abort skulle tillåtas av skäl liknande de som aborträttskämparna förespråkade. Men förslaget röstades ned.

Till slut kom den första abortlagen. 1938 blev det lagligt att göra abort av humanitära (t.ex. efter våldtäkt) skäl, medicinska och rashygieniska skäl. Under de första åren efter att lagen trädde i kraft fick mellan 400-700 kvinnor per år tillåtelse att göra abort. Hela processen var lång och komplicerad. Det fanns fortfarande inga tankar om att kvinnan själv skulle bestämma över sin kropp och när och om hon ville ha barn. Nej, att ansöka om legal abort krävde två läkarintyg eller ett intyg från Medicinalstyrelsen. Ofta var en gynekolog, en läkare och en psykiatriker med i processen och om kvinnan var minderårig krävdes samtycke från partnern eller föräldrarna.

Läs mer: Hur stark är aborträtten i Sverige? Det här säger politikerna

Samtidigt som lagen antogs började man jobba mer för att förebygga oönskade graviditeter. Preventivmedel blev billigare och det var inte längre förbjudet att informera om det. Politikerna hoppades att det förebyggande arbetet skulle minska antalet aborter, både legala och illegala, men icke. Många av de som ville göra abort var fortfarande tvungna att välja olagliga och osäkra vägar. Under 1930-talet dog en till två kvinnor i veckan till följderna av osäkra aborter.

1945 ändrades lagen och ytterligare ett lagligt skäl till abort tillades: sociala. Straffet för de som gjorde illegal abort, eller fosterdrivningsbrott som det då kallades, mildrades vid samma tidpunkt.

Abortresor till Polen

I dag är aborträtten i Polen ifrågasatt och landets styrande parti har drivit på för att skärpa lagen ännu mer. På 1960-talet såg Europa helt annorlunda ut. I Sverige var det fortfarande olagligt att göra abort utan särskilda skäl och svenska kvinnor reste istället till Polen, där abort var lagligt. Under den tiden fick Medicinalstyrelsens abortnämnd i Sverige i genomsnitt 10 000 ansökningar per år, 1962 utfördes endast 3 205 legala aborter. Det var med andra ord oerhört svårt att få sin ansökan godkänd och det var övervägande medicinska skäl som godkändes. Antalet illegala aborter under den här perioden uppskattades till 10 000 – 20 000 om året – lika många som på 1930-talet.

Missa inte: Paula Bieler (SD): Svenska kvinnor ser abort som preventivmedel

Samhällsdebattören och journalisten Hans Nestius spelade en stor roll i opinionsbildningen. Han kämpade för fri abort i Sverige och hjälpte många kvinnor med stöd och information om hur de kunde åka till Polen och göra abort. Den hjälp han förmedlat blev till slut ett polisärende med husransakan och en jakt på de så kallade abortflickorna. Debatten rasade och socialdemokratiska och liberala politiker höjde rösten om fri abort. En utredning tillsattes som tio år senare resulterade i en lag.

1974 antogs lagen om fri abort och året därpå trädde den i kraft, en lag som gäller än i dag. Kvinnor har rätt att, oavsett skäl, själva ta beslut om att göra abort fram till vecka 18. Fram till vecka 22 kan du göra abort om det finns särskilda skäl. Lagen röstades igenom med två tredjedelars majoritet och de som röstade emot var främst moderater.

Samvetsfrihet och ifrågasatt aborträtt

I Sverige finns det i dag generellt ett brett stöd bland politiker och befolkningen för aborträtten. Men det finns en del undantag. Sverigedemokraterna vill sänka gränsen för fri abort från 18 till 12 veckor och Kristdemokraterna arbetar aktivt för samvetsfrihet. Samvetsfrihet innebär att du har friheten att följa din moraliska eller religiösa i handling och ord, så länge det inte strider mot allmän lag.

Läs mer: 100 kvinnor gör abort i Sverige varje dag – nu vill vi prata om det

Rättsfallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som vägrat utföra aborter i sitt yrke har väckt stor medial uppmärksamhet de senaste åren. Hon menar att hon på grund av sin kristna tro och vägran att utföra aborter diskriminerats av Region Jönköping när hon inte fick det jobb hon sökte. Grimmark förlorade dock i Arbetsdomstolen tidigare i våras. Ekot har avslöjat att Grimmark har fått ekonomiskt och juridiskt stöd av en av världens mäktigaste kristna lobbyorganisationer, Alliance Defending Freedom. Barnmorskan planerar trots förlusten i rätten att driva ärendet vidare till Europadomstolen.

Källa: RFSU
Foto: Thinkstock