Är hälsa vår nya religion? Ja, det verkar så

Läs mer: Nej, du måste inte stretcha efter träningen – experten ger svar

Ny forskning visar faktiskt att hälsovurmen uppfyller kraven för att kunna kallas religion. Det menar Britta Pelter, lektor i hälsopedagogik på Högskolan i Halmstad, vars forskning visar att hälsovurmen faktiskt uppfyller kraven som finns för att få kallas religion.

Tillsammans med en forskarkollega har Britta utgått från Vanderpools religionssociologi med tio kriterier på en religion som bland annat innefattar ritualer, moraliska värderingar, en omfattande världsbild och en tanke om frälsning eller befrielse. Genom att kolla på hälsoteorier, hur hälsa presenteras i medier och i samhället har de kommit fram till att ja, hälsa uppfyller faktiskt kriterierna för att kunna kallas religion. Hon nämner träningen som en typ av ritual i hälsoreligionen.

– Du har ditt träningschema, din rutin som ska följas på det sättet du är van vid. Du har samma skor, du har specifika kläder som visar att du håller på med träning. Sen har du träningsschemat och gör allt med stort allvar, det liknar en ritual, säger Britta till Baaam.

Forskarna har utgått från WHO:s definition av hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, och liknar det vid en gudomlig princip. God hälsa leder alltså till frälsning och befrielse, men det kan också följas av besvikelse och skam.

– Den här perfekta hälsobilden är något vi alla bör eftersträva. Och bara du uppnår det kommer löften om att du slipper elände och sjukdom, du får en belöning för det. Vilket också leder till att du kan bli besviken om du inte får den belöningen.

Ytterligare ett kriterium för att kallas religion är en gemenskap, någon som går att finna på nätet och i sociala medier. Där finns hälsoprofiler, bloggare och forum som samlas kring exempelvis dieter.

– Där hittar du likasinnade och ditt beteende är väldigt granskat, till exempel med LCHF. Stoppar du i dig kolhydrater så blir du utskälld, det är någon form av synd, säger Britta.

Hon tror att anledningen till att så många har anammat hälsa som en religion handlar om trygghet, status och kapital.

– Att ha något att tro på som ger en viss trygghet som du kan lita på, som är vetenskapligt på det sättet att det finns siffror.

Men som med andra normer och ideal i samhället kan det blir skadligt för de som hamnar utanför, och hälsoklyftorna ökar.

– De som inte har resurser nog kan inte hålla sig till alla möjliga råd och investera i sin hälsa på samma sätt som personer med pengar kan, säger Britta.

Foto: Thinkstock