Hög arbetsbelastning och stress – men jobbar vi för mycket?

Stress på arbetsplatsen är idag ett allt vanligare problem. Experter menar att stressen kan kosta samhället miljarder om ingen görs.

Text: Ida Vanhainen

Det här är ett redaktionellt samarbete mellan Svenska Dagbladet och Baaam. Läs mer om hur det funkar här.

Den psykiska ohälsan ökar idag i många delar av samhället och i den politiska debatten pekas stress på jobbet ofta ut som boven i dramat. Men stämmer det verkligen att vi jobbar mer? Och hur mår vi egentligen på jobbet?

I Sverige är det Arbetsmiljöverket som är den myndighet som har ansvar för översynen av vår arbetsmiljö. SvD och Baaam kontaktade verket och fick en pratstund med Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Internationella undersökningar visar att vi i Sverige jobbar väldigt mycket. Det kan vara bra att vara högpresterande så klar, men ibland blir det allvarliga konsekvenser för individen, säger han.

Ulrich Stoetzer berättar att han idag hör allt fler prata om stress på jobbet.

– Om problemet är en för hög arbetsbelastning så är det ju relativt enkelt att hitta lösningar på, det måste arbetsgivarna ta på allvar och se över de krav som ställs och resurser som finns.

Missa inte! Sjukvårdsministern som blev sjuk: ”Vi måste bryta stigmat”


Martin Linder, ordförande på fackföreningen Unionen har en liknande uppfattning.

– Att minska stressen på arbetsplatser är den enskilt viktigaste frågan för våra medlemmar just nu, säger han.

Martin Linder tar i detta sammanhang upp den undersökning av arbetsmiljön för privata tjänstemän som Unionen tog fram 2016. Där uppgav över 60 procent att de upplever stress på arbetsplatsen.

– Arbetsbelastningen är helt enkelt för hög. En majoritet uppgav dessutom att situationen blivit värre det senaste året. Det är en bekymmersam trend.


Teknikutveckling har tillåtit arbetslivet att bli allt mer gränslöst, mobiler och laptops har gjort att vi ständigt är tillgängliga. Martin Linder tror att detta kan ha bidragit till den ökade stressen.

– Tekniken har lett till en förändring av arbetslivet, i allt snabbare takt. Men de mänskliga behoven ändras inte för det. Vi behöver fritid från arbete för att kunna koppla av och inte bränna ut oss. Det är dags att vi inser det.

Enligt Unionens undersökning uppgav fyra av tio att de dagligen är tillgänglig för arbete utanför ordinarie arbetstid. Vidare uppgav hälften att de saknar regler eller riktlinjer för att man inte ska störas av jobbet på fritiden.

– Från arbetsgivarnas sida är det ett kortsiktigt sätt att arbeta. Vi vet att längre tid av stress kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning – det är ett orimligt högt pris, både för individen, arbetsgivaren och för samhället i stort.


Men exakt hur stor är kostnaden för psykisk ohälsa och sjukskrivningar? För att ta reda på det ringde SvD och Baaam upp Mattias Lundbäck, ekonom på Svenskt Näringsliv.

– Det finns olika sätt att se det. Vanliga siffror som brukar dyka upp är 81 miljarder, som är kostnaden för sjukpenning och sjukersättning för staten årligen, samt 18, 5 miljarder som är vad arbetsgivaren betalar i sjuklön årligen.

Mattias Lundbäck berättar att den faktiska kostnaden för samhället, det som nationalekonomer brukar kalla den samhällsekonomiska kostnaden, egentligen är mer än dubbelt så stor på grund av produktionsbortfallet för förlorad arbetstid.

– 200 miljarder kronor, så mycket skulle man kunna säga att sjukskrivningar kostar Sverige årligen. Psykisk ohälsa står då för runt 40 procent av detta.

Läs också: Nathalie Mark: Nej, det är inte bara ”duktiga flickor” som blir utbrända

Foto: IBL