Jennifer Åkerman: "Jag försöker inte passa in"

Jennifer Åkerman: "Jag försöker inte passa in"

Hon flyttade till Los Angeles för att gå på college när hon 19. Åtta år har gått sedan dess och hon har inga planer på att lämna stan. Baaam hälsar på hemma hos henne i en lägenhet mitt i hippa West Hollywood. Det är allt annat än stelt och skandinaviskt, tänk snarare en avslappnad bohodröm.

Här bor hon med pojkvännen Tom Payne, känd från succéserien Walking Dead. Han hänger i skuggan på balkongen med sin laptop.

Svenska kompisen Lorenzo, som utgör andra halvan av Jennifers band Bloke & Bird bor också här just nu. Den senaste tiden har hon och Lorenzo jobbat hårt i studion och resultatet är EP:n Coast to Coast som kommer snart.

Jennifer drar på sig omslagsplagget, en gul Calvin Klein-baddräkt med cut-outs. Fotografen tar några provbilder för att testa ljuset, och det märks att Jennifer är van att stå framför kameran. Efter snart ett decennium som modell är det inte så konstigt. På sitt CV har hon massor av omslag, reklamfilmer och modeplåtningar. Men att som ung kastas in i den cyniska modellvärlden är sällan helt lätt. Det är en bransch som lever sitt eget, märkliga liv, och att dagligen värderas och bedömas efter sitt utseende kan vara tufft.

Absolut, det har varit agenturer som sagt åt mig att jag borde gå ner i vikt och sådana grejer. Men jag har faktiskt inte brytt mig så mycket. Jag är lite så att då skiter jag hellre i det. Jag fixar inte att någon ska säga till mig hur jag ska se ut. Jag vill vara en stark, självsäker individ så jag är inte en modell som försöker passa in, jag är inte en av alla tjejer som tävlar om vem som är smalast och snyggast. Men den artistiska biten med modellandet, att fotografera och så, tycker jag om.

Har du alltid varit självsäker?

– Jag tror att jag har blivit starkare tack vare jobbiga grejer jag gått igenom. Vissa kanske mår väldigt dåligt av det, men vi tar ju saker på olika sätt… Om någon till exempel haft synpunkter på mitt utseende har jag varit rätt mycket ”Jag tänker inte plastikoperera mig. Fuck off!”. Egentligen har det bara stärkt mig ännu mer att gå min väg och skita i elaka kommentarer, och jag har nog mest blivit peppad av det. Man måste försöka tro på det man gör, och på den man är.

Är du feminist?

– Det känns som om det är världens feministvåg just nu och jag tycker det är jättebra. Ju äldre jag blir, desto viktigare blir sådana frågor för mig.

Hur bemöts tjejer i USA jämfört med i Sverige?

– Ja, absolut. Säg att du är ute med en kille som är lite äldre, som har pengar. Här har han har inställningen att ”Vaddå, du behöver inte jobba, jag kan ta hand om dig”. Män här vill verkligen ta hand om kvinnor, medan svenska kvinnor inte vill bli omhändertagna. De är självständiga och tar hand om sig själva, och de vill ha det så. Svenska kvinnor vill jobba och tjäna pengar och inte vara beroende av en man, och sån är jag också.

Så att dejta amerikanska killar är inte som att dejta svenska?

– Nej, kulturskillnaderna blir nog extra tydliga då. Som en tjejkompis till mig, som är amerikan, dejtade en svensk kille för ett tag sen och hon tyckte han var tvärtemot en gentleman. De gick till en restaurang och han beställde innan henne, han började äta innan hon fått sin mat och han betalade inte för henne. Jag hade kanske inte tänkt på det, men hon var väldigt upprörd och tyckte att det var jättekonstigt, haha. Själv delar jag gärna på notan, det är ju helt normalt i Sverige.

Berätta om något annat som typiskt svenskt för dig

– Hm, man säger ju det ganska ofta, att något är typiskt svenskt, men det är ändå lite svårt att komma på. Men jo, nu vet jag! Min kompis Lorenzo, som jag har bandet med, bor i Stockholm annars och han berättade att han och hans tjej hittade en Hawaii-sås när de var och handlade på Ica. Man skulle ha den till typ kassler eller vad det nu var, och det känns så typiskt svenskt, tycker jag. En vanlig kväll i Svedala när man vill ha det lite exotiskt… En Hawaii-sås full med kemikalier, på extrapris.

Hur är det att bo i ett hälsoparadis som Los Angeles?

– Jag är egentligen likadan som alla andra här på det sättet. Jag tycker mer om att äta nyttig mat, det känns bättre och det är oftast godare. Sen kan jag absolut äta annat också, och det finns ju rätt goda hamburgare här, kan man säga. Jag umgås ju mycket med musiker som skiter helt i vad de äter och sen har jag min syster Mikaela som tränar crossfit och tävlar i det och äter jättenyttigt. Man kan välja, men det är så lätt att vara hälsosam här. Allt finns!

Berätta, hur tränar du?

– Jag är inte supervältränad, men jag håller alltid igång. Det är lätt att vara aktiv här. På sistone har jag tränat mycket boxning och jag tycker att det är väldigt kul. Tidigare dansade jag mycket, i flera år. Mest jazz och hiphop och lite balett. För mig är det viktigt att det är roligt att träna och det blir det inte om man gör det varje dag. Jag vill vara peppad när jag ska träna.

Jennifers hemmaträning
Kravlöst, kul och billigt. Och effektivt. Klart vi vill träna som Jennifer!

Uppvärmning & löpning

– Först brukar jag gå och springa i tjugo minuter, en halvtimme. På gymmet tröttnar man så lätt. Gå ut och spring istället! Jag tycker om att ha ett mål att springa till, för att sedan gå eller springa tillbaka.

Styrketräning

– När jag kommer hem efter löpningen brukar jag göra workout med lätta hantlar, som till exempel squats och utfall. Jag boxas även med hantlarna.

Inspiration

– Jag gillar verkligen hemmaträning, men jag ser till att gå på någon klass då och då. Det är bra för då lär man sig grejer som man kan lägga till sin hemmarutin. Man kan plocka ut det man tycker om och mixa ihop sin egen klass.

Läs hela intervjun med Jennifer i senaste numret av Baaam – i butik nu!