Förra året tog 1 574 människor sitt liv i Sverige. Det är en ökning med 30 procent jämfört med året innan. Men utöver de som faktiskt dör finns också 500 000 personer som går runt med självmordstankar varje år och 100 000 som försöker ta sitt liv men inte lyckas.
Magda Abrahamsson var 13 år gammal när hon började skriva på sitt självmordsbrev. I brevet förklarade hon vad det var som hade fått henne att vilja ta sitt liv; mammans fysiska misshandel, pappans psykiska misshandel, mobbningen i skolan och utanförskapet.
– Jag hade bestämt dag och plats. Enligt planen skulle allt gå snabbt och smidigt, förklarar hon.
Men när dagen var kommen klev Magdas lillebror in genom ytterdörren och ropade ”hallå”, och det fick henne att tänka om.
– Jag blev rädd att det var han som skulle hitta mig. Jag ville inte utsätta honom för det. Ville inte att han skulle behöva leva med den synen.
Men även om den akuta självmordsplanen lades på is fortsatte hon må dåligt. Det var först ett par år senare, när Magda var 15 år, som vändningen kom.
– Jag träffade en kille och flyttade hem till honom och hans familj. Mamman i familjen såg mig och sa att hon fanns om jag ville prata. Efter två år brast det, och jag berättade allt. Hon lyssnade och fanns där och sa: ”Magda, det är inte ditt fel. Du är bra som du är. Jag älskar dig massor och kommer alltid finns här för dig”.
Relationen med killen tog slut, men genom honom hade Magda fått en ny familj. En familj som hon värdesätter högt än i dag.
– Det är tack vare dem som 15-åriga jag orkade fortsätta, jag var så långt ner man bara kan. Jag såg ingen anledning att kämpa, men de gav mig en. De gav mig en familj, kärlek och kramar. Det mysigaste som finns är fortfarande att krypa upp i soffan och bara sitta och prata med dem, eller få en kram, i den lilla kramen är det så mycket värme och kärlek, säger Magda.
Vill hjälpa andra
I dag är Magda 25 år gammal och mår bra, även om hon precis som alla andra har sina toppar och dalar. Hon vill inte längre att livet ska ta slut, utan engagerar sig istället som volontär på organisationen Suicide Zero för att vara ett stöd för andra som dåligt.
Suicide Zero arbetar för att förebygga och minska självmorden, bland annat genom att få in personal från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i skolorna. De arbetar även för att Sverige ska ta inspiration från Miami, där utbildar man skolpersonalen i psykisk ohälsa vart tredje år och kuratorerna håller lektioner i livskunskap genom hela skoltiden.
Det finns gott om myter och missuppfattningar kring självmord, till exempel den om att de flesta som pratar att ta livet av sig inte gör det. Här listar vi några av de vanligaste myterna!
3 vanliga myter om självmord
Myt: De som talar om självmord gör det inte
Sanning: Jo, de flesta som begår självmord har tidigare pratat om det. Däremot är det inte alltid som omgivningen har fångat upp budskapet. De som antyder självmordsplaner tror nämligen ofta att de är tydligare än vad de är.
Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig
Sanning: Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök och överlevt avlider inte av självmord senare i livet. Man vill egentligen inte dö, utan vill bort från sitt lidande. Alla som står runtomkring kan förstärka skälen att leva för den som mår dåligt. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur kunde jag tänka så?”
Myt: Personer som talar om självmord vill bara ha uppmärksamhet
Sanning: Den som talar om självmord har vanligtvis stark ångest och smärta och är i behov av hjälp. Den som påpekar att de tror att hen manipulerar omgivningen visar ett ytterst olämpligt beteende, eftersom det kan få personen att verkligen genomföra handlingen. Det är viktigt att ta varje antydan till självmord såväl verbalt som icke verbalt på yttersta allvar. De flesta som pratar om självmord gör det för att man vill ha hjälp och anledningen till att man vill ha hjälp är att man har det svårt.
Källa: Suicide Zero
Foto: Alexander Sagström, Magda Abrahamsson
Hit kan du vända dig!
Om du själv har självmordstankar är det viktigt att du inte håller dem för dig själv – prata med någon om hur du mår, antingen någon du har förtroende för eller med en person via en stödlinje. På Mind.se kan du chatta med självmordslinjen, du kan även ringa och prata med någon på telefonnummer 90101. Telefonlinjen är öppen mellan 06 och 24 varje dag.
