Text: Ida Vanhainen
Korta vårdköerna
En majoritet av partierna nämnde en ökad tillgänglighet inom BUP som en av de viktigaste åtgärderna.
Enligt den tidigare förstärkta vårdgarantin skulle landstingen erbjuda ett första besök för bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, inom 30 dagar från att barnet sökt hjälp. Målet var att 90% skulle kontaktas inom denna tidsgräns, något som visade sig lättare sagt än gjort. 2013 klarade 17 av Sveriges 21 landsting målet, men i februari i år var det endast tre.
Exakt hur vårdköerna nu ska kortas och vården ska bli mer tillgänglig rådde det något delade uppfattningar om bland partierna. Den vanligaste lösningen som föreslogs var att ge BUP mer resurser, både vad avser pengar och personal.
Många ville satsa mycket, men Centerpartiet var en av de partierna som tydligast presenterade öronmärkta pengar – 300 miljoner vill partiet viga specifikt åt att korta köerna inom BUP.
Miljöpartiet var en av de partier som ansåg att Sverige bör återinföra en förstärkt vårdgaranti, som partiet dessutom vill förstärka ytterligare. De föreslog en maxtid till besök inom BUP på 20 dagar och max 30 dagar till återbesök.
Förslag som stack ut
För att öka tillgängligheten till snabb hjälp föreslog flera av partierna en rad administrativa åtgärder. En av dessa var Vänsterpartiets förslag på självinläggningsprojekt inom psykiatrin, något som partiet menade gett goda resultat i genomförda försöksprojekt.
Kristdemokraterna stack ut – de underströk familjens roll i att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Partiet ansåg att ökad flexibilitet inom föräldraförsäkringen kan vara ett sätt att stödja familjer vars barn och unga lider av psykisk ohälsa.
Skolans roll
Enligt en rapport som Folkhälsoinstitutet genomförde 2016 kan skolan, och nyligen genomförda reformer inom denna, vara en bidragande faktor till den ökande psykiska ohälsan hos Sveriges barn och unga.
Skolans roll i att förebygga ungas psykiska ohälsa nämndes i linje med detta av samtliga partier, men även i detta avseende med olika fokus. De flesta var överrens om att elevhälsan bör stärkas men utöver detta förslogs ett brett spektra åtgärder, här följer några:
Socialdemokraterna föreslog att skolan i högre utsträckning bör genomföra screening av barn och ungas psykiska hälsa för att i ett tidigare skede upptäcka problem.
Moderaterna underströk istället att problemet med skolan är bristande ordning, något partiet ville tackla genom att bland annat införa ett omdöme i ordning och reda. Även Liberalerna tryckte på ökat behov av struktur inom skolan och ville därav se ett ”större fokus på lugn och ro”, något partiet tror kan uppnås genom tillsättandet av fler speciallärare.
Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden kan, enligt Folkhälsoinstitutets tidigare nämnda rapport, vara en annan bidragande faktor till den ökande psykiska ohälsan. Myndigheten argumenterar för att en ökad osäkerhet på arbetsmarknaden gör att unga får en mer stressfylld och osäker tillvaro. SvD frågade därav partierna vad som bör förändras på dagens arbetsmarknad för att främja ungas psykiska hälsa.
Svaren följde i stora drag blockgränserna. S, V och MP tog upp problemet med osäkra anställningar medan M, L, KD och C snarare valde att fokusera på behovet av enklare jobb för att få fler unga i arbete.
Sverigedemokraterna stack i detta avseende ut då partiet varken nämnde endera. Istället undersök partiet behovet av ökad kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Partiet vill därför se ett ökat anslag till Arbetsmiljöverket.
