Svenska skolbarn och unga vuxna mår allt sämre. Psykisk ohälsa i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på bara tio år. Och för landets unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Ökningen är dessutom större i Sverige än i övriga nordiska länder. Det visar bland annat en rapport från Socialstyrelsen, som analyserat utvecklingen av den psykiska ohälsan mellan åren 2006-2016.
Man tror att ca 190 000 barn och unga mår psykiskt dåligt just nu. Och trenden visar heller inga tecken på att avta, Socialstyrelsen tror tvärtom att den psykiska ohälsan kommer öka framåt.
Att drabbas av psykisk ohälsa som ung ger ofta konsekvenser långt upp i åldern. Det blir till exempel svårare att klara av skolan och gör början på arbetslivet till en större utmaning. Det är faktorer som i sig skapar ny stress och press – vilket i sin tur riskerar bidra till en negativ spiral för både hälsa, sociala samt ekonomiska förutsättningar.
Men varför mår unga svenskar så dåligt? Anledningarna är fortfarande okända och några konkreta orsaker har ännu inte identifierats. Men det är uppenbart att något i dagens livsvillkor och livsstil bidrar till denna negativa hälsoeffekt.
I Folkhälsomyndighetens rapport har man kartlagt möjliga anledningar.
Där har man främst tittat på fyra områden och presenterar följande slutsatser:
Familjelivet
De flesta faktorer som rör familjelivet har inte förändrats särskilt mycket de senaste decennierna. Vissa områden har till och med förbättras. Till exempel uppfostras barnen mindre auktoritärt nu än förr, vilket anses ha förbättrat hälsan hos barnen.
Men samtidigt blir skilsmässor och separationer vanligare, även om de har varierat i omfattning sedan 90-talet. Rapporten konstaterar att en stor mängd barn bor växelvis hos sina föräldrar, men att det saknas underlag för att dra slutsatser om separationer påverkar barnens mentala hälsa negativt.
Psykosomatiska besvär är dock vanligare bland barn som uppger att de inte kan tala öppet om sina bekymmer med sina föräldrar. Sammantaget finns alltså inga familjerelaterade faktorer som kan sägas ligga bakom ökningen av psykisk ohälsa hos unga.
Socioekonomiska faktorer
Andelen ekonomiskt utsatta familjer, som anses ha låg inkomststandard eller får ekonomiskt bistånd, har minskat. Sett till absoluta mått har alltså fattigdom och därmed de samhällsproblem som kan kopplas till den, som psykisk ohälsa, potential att minska.
Men rapporten visar samtidigt att gruppen ekonomiskt utsatta barn och unga ökar i relativa mått, det vill säga familjens inkomst satt i relation till övriga befolkningens inkomst. Hur den typen av klyftor påverkar vår psykiska hälsa är än så länge oklart, enligt rapporten.
Skolan
Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012, och det finns ett samband mellan sämre prestation i skolan och ökad risk för psykisk ohälsa. Hälsoproblem av den typen är dessutom vanligare bland elever som uppger att de är stressade av skolarbetet.
Folkhälsomyndigheten anser att den sjunkande skolprestationen och den utbredda stressen signalerar en skola som fungerar dåligt. Deras slutats är att skolans brister sannolikt är en bidragande orsak till ökningen av psykosomatiska symtom hos barn och ungdomar.
Samhället
Enligt rapportens slutsatser finns det också faktorer i samhället som bidrar till den negativa hälsotrenden. Dagens arbetsmarknad blir till exempel mer osäker och kräver utbildning och kompetens på en annan nivå än tidigare. Många unga vuxna uppger att de är oroliga över sin framtid på arbetsmarknaden, en oro som sannolikt sprider sig till skolungdomar – som blir starkt pressade att få betyg som möjliggör en önskad karriär.
Men även digitaliseringen och användandet av smartphones och sociala medier kan ha haft en påverkan på utvecklingen. Studier har visat att psykisk ohälsa är vanligare bland elever som ägnar mer tid åt datorspel än andra. Men än så länge finns för lite underlag för att kunna dra säkra slutsatser hur den digitala konsumtionen påverkat ungas hälsa.
Foto: IBL
