Anna Kinberg Batra och Mona Sahlin. Annie Lööf, Isabella Lövin, Nooshi Dadgostar och Ebba Busch. Alla har haft eller har en topposition inom det egna partiet. Men det finns fortfarande ingen kvinna som har kunnat titulera sig Sveriges statsminister.
Nu har Stefan Löfven annonserat sin avgång, och en jakt på Socialdemokraternas nästa partiledare tillika Sveriges nästa statsministerkandidat har inletts.
Blir det en kvinna den här gången?
Sverige sticker ut i Norden – negativt
Finland har haft det. Norge har haft det. Även Island har haft det och Danmark likaså. Sanna Marin, Tarja Halonen, Erna Solberg, Vigdís Finnbogadóttir, Helle Thorning-Schmidt – och många fler.
Sverige är det enda nordiska land som aldrig har haft en kvinnlig statsminister eller president. Faktum är att alla nordiska länder till och med har haft fler än en kvinnlig regeringschef – medan Sverige har haft noll.
Många kvinnliga regeringschefer i Europa
Även i Europa finns det flera föregångsländer. Storbritannien fick Margaret Thatcher redan år 1979, Irland valde Mary Robinson år 1990 och Édith Cresson blev premiärminister i Frankrike 1991. I Tyskland är Angela Merkel förbundskansler, Polen har haft tre kvinnliga premiärministrar och i Serbien är det också en kvinna, Ana Branbic, som styr.
Och det är bara några historiska och nuvarande kvinnliga ledare. Globalt sett har 75 länder haft en kvinnlig ledare.
Världens första kvinnliga premiärminister
Världens första valda kvinnliga premiärminister var Sri Lankas Sirimavo Bandaranaike 1960, och den första kvinnliga presidenten var Argentinas Isabel Perón 1974.
Sverige ligger alltså långt efter. Men kanske kan det blir ändring på det när Stefan Löfvens efterträdare ska utses i november.
Den som lever får se!
