Emma Frans är månadens Baaambrud i oktober 2019

Emma Frans: “Vetenskap ses idag som en förklaring av flera”

Emma Frans är doktorn i medicin som tagit på sig att debunka nätets seglivade myter om vetenskap. Tack vare det har hon hyllats – men också sett hur utvecklingen också går mot ett allt större vetenskapsförakt. Vad gör man åt det? Och hur undviker man att själv gå på myter när man surfar på nätet?

Varje månad utser vi på redaktionen en Baaambrud. Någon som gör och säger smarta, coola saker och som vi vill hylla. Oktober månads Baaambrud är Emma Frans. Hon är vetenskapsskribent och doktor i medicinsk epidemiologi och jobbar dagligen med att bryta ned vetenskapsmyter och förklara forskning så att alla kan ta till sig det. I år leder hon även ”Nya Nobelstudion” i SVT där hon under fyra halvtimmar kommer att ägna sig åt att förklara forskningen bakom prisen.


Emma Frans är månadens Baaambrud på Baaam

Motverkar vetenskapsmyter på twitter

Att Emma Frans skulle bli forskare var kanske inte en självklarhet – men det var heller inte oväntat. Hela livet hade hon varit intresserad av naturvetenskap och redan på gymnasiet dök tankar om att hon nog ville forska i framtiden upp. Så den banan blev snart given och i dag arbetar hon som doktor på Karolinska institutet i Stockholm. Att hon däremot skulle lägga en stor del av sin tid på att förklara vetenskap för vanligt folk och bryta ned myter landade hon i av en slump.

– När jag skaffade sociala medier märkte jag snabbt att det spreds en hel del absurda påståenden om medicin och hälsa. Ett exempel på det var under ebolautbrottet 2014. Då påstod personer i mitt flöde att kolloidalt silver kunde bota ebola – och jag visste ju att det var helt fel eftersom det har testats vetenskapligt och har ingen effekt.

Det var något i just det påståendet som drabbade Emma ganska hårt. Trots att forskning hade motbevisat tesen trodde folk ändå att det var sant.

– Då började jag fundera på vad det kan ha för effekter på samhället om vi inte längre tror på vetenskap längre. I den vevan tog jag på mig att börja skriva mer populärvetenskapligt och just fokusera på att faktakolla påståenden som sprids online.

Kort därefter skaffade Emma twitterkontot ”Alternativa flashar” där hon började lyfta fram viktiga och positiva nyheter inom vetenskapen, något som snabbt gav många följare.

Då började erbjudanden från olika mediehus trilla in och snart var bollen i rullning. i dag är hon vetenskapsskribent i Svenska dagbladet och har släppt böckerna ”Sant, falskt eller mittemellan” och ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams”. Men att jobba med folkbildning är inte alltid något som forskarvärlden är så bra på att göra. Emma säger att det har att göra med att en forskare har tre uppgifter: forska, undervisa och kommunicera och sprida kunskap i samhället – men för den tredje uppgiften får man inte betalt.

–  Det finns också forskare som menat att populärvetenskap är fånigt men jag tycker ändå att det börjar att förändras i och med att fler förstår problematiken i att felaktig information sprids. Till exempel har WHO listat vaccinmotstånd som ett av de största hoten för mänskligheten och det är trots allt så att vetenskapliga framsteg inte är värda något om människor inte tror på dem.


Prisats för sina insatser

Detta har gjort att Emma valt att forska på halvtid för att lägga resten av sin tid på att skriva om vetenskap. Och det har gett resultat. 2017 fick hon Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets röst” och utsågs samma år även till ”Årets folkbildare” för sin ständiga strid för att avslöja vetenskapsmyter och jobba för att sprida fakta.

– På ett sätt blev det ett kvitto på att det jag gör när jag skriver om vetenskap faktiskt är betydelsefullt – inte ens forskarvärlden kan skämta bort Stora journalistpriset. Det gjorde mig väldigt glad och motiverad och nyligen utnämndes jag också till Årets alumn på Uppsala Universitet. Då kändes det fint att även akademien gav mig lite upprättelse.


”Slå inte hål på myter – förebygg dem”

Men tiderna förändras och sedan Emma började skriva om vetenskapsmyter har bland andra Donald Trump gång på gång propagerat för att vetenskap om klimatförändringar bara är åsikter. Det är ett skifte Emma också fått känna av.

– I dag diskuterar man vetenskap som att det är bara en förklaring av flera. Vi befinner oss i en individualistisk tid där det finns ett informationsöverflöd och det gör det också lätt att hitta förklaringar som vi tycker passar in på oss och vår identitet. I vissa fall är det väldigt farligt, som när det rör vaccinmotstånd och klimatförnekelse. Där behövs en faktabaserad världsbild men de här falska påståendena har länge fått gro i bakgrunden. Först när de får stort genomslag börjar vi prata om det och även om det är lite sent är det bra att de syns eftersom vi då kan börja hitta en lösning på problemet.

Hur gör man då för att på bästa sätt slå hål på seglivade vetenskapsmyter? Emma vill gärna vända på frågan:

– Jag vill säga ”slå inte hål på myter – förebygg dem”. Många studier visar att när man väl tror på något som inte stämmer är det svårt att motbevisa den övertygelsen. Så vi måste jobba på hur vi bygger förtroende för trovärdiga källor, hur lär vi ut källkritik och hur gör vi det lätt för människor att tro på det som faktiskt är vetenskapligt baserat.

Som ett gott exempel tar hon upp hur vi i Sverige behandlar vaccinfrågan.

– Då får du träffa en sjuksköterska på BVC, ni ses flera gånger och bygger en relation, då får du ett förtroende för henne och när vaccinet presenteras – och dessutom är gratis – är steget att lita på det inte så stort.


Så undviker du att gå på myter

Vad kan man då göra om man själv blir tveksam av information man ser spridas på nätet?

– Det viktigaste är att försöka hitta originalkällan – vad är ursprunget till det här påståendet? Se på information som sprids som viskleken – i varje led från källan förändras innebörden. Sedan är det viktigt att se på informationsunderlaget som helhet, försök hitta andra källor som bekräftar påståendet. Vad säger andra experter på området? En studie räcker inte utan du behöver se till flera olika studier och först när du hittar många källor som säger samma sak kan du börja lita på det de säger. Slutligen är det bra att titta efter intressekonflikter – har den här personen något att vinna på att övertyga folk om att detta stämmer, det kan röra sig om politik eller ekonomiska intressen.

Även om mycket i Emmas värld kretsar kring vetenskap har hon även fått en – något ovanlig – utmärkelse. Hon har nämligen utsetts till en av de roligaste svenskarna på twitter.

– Det är den utmärkelsen jag är mest stolt över. Jag tror också att humor är ett bra sätt att göra det lätt för människor att ta till sig vetenskap. Humor förenar också människor som annars är olika på många sätt och det gör att det kan vara ett riktigt effektivt verktyg att ta till.


Emma Frans reder ut tre vanliga vetenskapsmyter


Är det sant att män blir sjukare än kvinnor – alltså, existerar ”man colds”?

– De verkar tyvärr finnas vissa belägg för att män har en ökad risk att drabbas av allvarliga komplikationer i samband med luftvägsinfektioner. Så ja, det är kanske inte bara så att män är mer gnälliga än kvinnor. Men forskningen säger inte heller att män inte är gnälligare än kvinnor.


Använder vi verkligen bara 10 procent av vår hjärna?

– Det stämmer inte alls. Det är en jättegammal myt och ett helt absurt påstående som lever kvar för att det är något härligt i tanken att vi skulle kunna optimera oss och bli ännu smartare.


Kan man undvika magsjuka genom att handsprita händerna?

– Handsprit hjälper tyvärr inte mot vinterkräksjuka, däremot är god handhygien viktigt för att hindra smittspridning.



Emma Frans Baaambrud i november 2019

Läs alla tidigare Baaambrudar här:

Baaambrud i september:

Amanda såg 13-åringar räkna valkar: ”Något behövde göras”

Månadens Baaambrud i september 2019 Amanda Ekström

Baaambrud i augusti:

Dona Hariri gjorde karriär av sin aktivism: ”Kvinnan har varit min styrka”

Månadens Baaambrud i augusti, Dona Hariri.

Baaambrud i juli:

Stephanies hjärta slutade slå av anorexin – då vägde hon 23 kilo

Stephanie Brown har gjort sig fri från anorexi och släppt en bok.

Baaambrud i juni:

Aktieexperten Anna Svahn: ”Därför är det viktigt att kvinnor vågar investera”

Baaambrud i maj:

Cilla Holm om att skaffa barn själv: ”Gjorde tio misslyckade försök”

Baaambrud i april:

Emma Knyckare: ”Jag brukar tänka: ‘Vad skulle en snubbe göra?’”

Baaambrud Emma Knyckare april

Baaambrud i mars:

Skådespelaren Maria Wärme: ”Allt hade varit enklare om jag fötts till en gående man”

Baaambrud i februari:

Kroppsaktivisten Karin Kajjan Andersson: ”Man har sexualiserat min kropp mot min vilja”

Baaambrud i januari:

Annahita Yazdi slutar shoppa och flyga 2019: ”Jag behövde göra något radikalt”

Annahita Yazdi slutar flyga, shoppa och blogga om skönhet 2019

 

Baaambrud i december:

Barnmorskan Asabea upplyser om kvinnokroppen på Instagram: ”Folk kan förvånadsvärt lite”

Baaambrud i november:

Amanda Oxell: ”Reklam skapas oftast för den som ska titta på kvinnans kropp”

Amanda Oxell

Baaambrud i oktober:

Hedda Siternstedt: Förväntningarna på oss kvinnor har bara bytts ut

Baaambrud i september:

Ida Ovmar: Bilden av oss samer är så stereotyp

Baaambrud i augusti:

Eva Röse tar kampen för feminismen varje dag: ”Vi är en armé av systrar”

Baaambrud i juli:

Elin Häggberg bloggar om tech: ”Teknik ska vara roligt”

månadens baaambrud är elin häggberg

Baaambrud i juni:

Jessica Hallbäck fyller tunnelbanan med feministisk konst: ”Allting är totalt spontant”

Mer livsstilsinnehåll från oss på Baaam: