Netflixdokumentären The social dilemma handlar om baksidan av sociala medier - både från företagshåll och sätten vi människor kan påverkas negativt av de många plattformarna.
Intervjuer med teknikexperter världen över blandas med manusförfattade scenarion där vi får följa medlemmar i en fiktiv familj där alla har olika syn på sociala medier. På en och en halv timme hinner allt från användarbeteenden, algoritmer och risken för radikalisering lyftas och diskuteras.
Här är 5 anledningar att se The social dilemma:
1. Du får chansen att fundera över ditt eget användande av sociala medier
Förmodligen skulle du aldrig lägga upp en bok på middagsbordet och plötsligt börja läsa så fort du tyckte att en diskussion inte var superintressant. Men våra telefoner lyckas ofta smyga sig förbi regeln att det är oartigt att ignorera sitt sällskap. Plötsligt sitter alla vid bordet med näsan framför sociala medier istället för att prata med varandra på riktigt. Dokumentären blir dels en intressant skildring över hur våra beteemönster förändras men visar också det sjuka i att vi är mer distanserade än någonsin, trots att det aldrig varit så enkelt att koppla upp sig.
2. Du påminns om att dina val online påverkar ditt flöde
Vid det här laget vet många att våra beteenden online övervakas av algoritmer som anpassar våra flöden. Men ibland glömmer vi kanske bort att fundera över hur vårt användarbeteende påverkar oss i längre utsträckning än exakt vilka bilder, videor och annonser vi får upp i vårt flöde. Dokumentären visar tydligt att det du klickar på online får konsekvenser i längden. Har du till exempel plötsligt börjat känna dig fixerad vid ditt utseende eller märkt att träningen förvandlats till ett tvång istället för något kul kan det vara läge att fundera på vad du matar dina ögon med i sociala medier.
3. Dokumentären blir en tankeställare kring skärmtid hos yngre generationer
Enligt de riktlinjer som WHO tagit fram ska barn under ett år inte ha någon skärmtid alls. Barn som är mellan 1-2 år bör max sitta framför skärmar en timme. Den fiktiva familjen i dokumentären har ingen bebis. Däremot är deras yngsta tonårsdotter den som är mest besatt av sin telefon. Hon hör inte ens att föräldrarna vill ha hjälp att duka matbordet eftersom hon är helt inne i sitt. Dessutom behöver hon på egen hand hantera näthat - ett fenomen hennes föräldrar inte behövt växa upp med.
4. Det blir tydligt att källkritik är viktigare än någonsin
Tonårssonen som är mellanbarnet i den fiktiva familjen börjar plötsligt intressera sig för radikalt material. Det börjar med att han tittar på en video för att sedan klicka sig vidare på liknande klipp som hans telefon börjar rekommendera. Plötsligt skippar han fotbollsträningen för att se på "nyhetsklipp". Det hela slutar med att han vill uppsöka en våldsam demonstration. Det här är en viktig påminnelse om att vi alla bör vara källkritiska och fundera över var vi hämtar våra nyheter. Speciellt i ett digitalt samhälle där vem som helst kan ha en egen plattform.
5. Vi har makten att förändra våra egna beteenden
Ibland kanske det inte känns som att det är vi själva som har makten att förändra våra flöden. Och självklart ligger en del av ansvaret hos teknikföretagen som designar apparna vi använder. Men det finns mycket du kan göra själv. Genom att göra aktiva val - både gällande tiden du spenderar i apparna och sättet du tittar eller interagerar med andra användare - kan du påverka ditt liv både online och offline.
