Februari månads Baaambrud är Nanna Blondell.

Nanna Blondell: “Som svart kvinna måste jag ta fajter för mina roller”

Månadens Baaambrud är den snart 35-åriga skådespelaren Nanna Blondell. Det svenska stjärnskottet som redan varit en vända i Hollywood – men som också fortsätter att kämpa för representationen av svarta kvinnor i ett filmsverige där utvecklingen går trögt.
”Ibland får man förklara att man faktiskt kan göra saker även om man är svart”, säger hon.
5 nyheter på Netflix i februari
Slå på ljud

Varje månad utser vi på redaktionen en Baaambrud, någon som gör och säger smarta, bra saker och som vi vill hylla. I februari 2021 är månadens Baaambrud Nanna Blondell som är aktuell med Sveriges första Netflix-film någonsin, Red Dot.

I en intervju berättar hon om det märkliga i att kämpa för sitt liv ute i vildmarken en hel dag för att sedan gå och hämta dottern på förskolan – och det sjuka i att hon bara är den andra svarta kvinnan någonsin att spela huvudrollen i en svensk film.

– Jag hoppas verkligen att det inte kommer att vara så här länge till. Liksom ”första eller andra svarta kvinnan i historien” år 2021 känns så... sent?


Ett ungt par med problem åker på romantisk fjällvandring för att hitta tillbaka till varandra, men semestern blir allt annat än de hade tänkt sig. Efter att ha råkat i luven på ett par rasistiska jägare tar de sig ut i den kalla vildmarken när plötsligt en röd prick börjar förfölja dem, och snart måste de fly för sina liv...

Nanna Blondell och Anastasios Soulis i Netflix-filmen Red Dot.

Nanna Blondell och Anastasios Soulis i Netflix-filmen Red Dot. Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Det är bara ett par dagar kvar till premiären av Red Dot när jag träffar Nanna Blondell över Zoom. Hon berättar att det var en påfrestande inspelning, både fysiskt och pyskiskt.

– Det var en del jättejobbiga scener att göra. Det är så extrema känslor, på liv och död, och väldigt korta scener att förmedla dem på. Det är svårt på ett skådespelartekniskt plan och så är det alltid klurigt att spela något som är så långt ifrån vad man själv har upplevt. Jag menar: jag har aldrig behövt springa ut i natten och kämpa för mitt liv!

Tagningarna blev många. Fler än under någon annan inspelning som Nanna har varit med om. Regissören Alain Darborg var öppen för att låta skådespelarna testa olika känslor och uttryck, något som gjorde arbetet med filmen både kreativt och roligt.

Och när inspelningen var klar väntade familjelivet där hemma, med femåriga dottern Pilo och maken Oskar.

Det måste vara väldigt speciellt att ha kämpat för sitt liv ute i vildmarken i flera dagar och sedan åka och hämta på förskolan?

– Jo, men det är ju så. Det går liksom inte att säga till sitt barn att: ”mamma har varit ute och sprungit i skogen och skrikit i fyra dagar, hon är trött”, det finns liksom inte den förståelsen från ett barn. Så det är bara att sluta tänka på sig själv och kasta sig tillbaka till verkligheten.

Blir du påverkad av rollerna du spelar?

– Ju äldre jag blir desto mindre påverkad blir jag. När man har barn kan man som sagt inte ta med sig rollen hem. Men det är klart, har man gråtit en hel dag på jobbet så påverkar det en. Det påverkar kroppen. Men jag tycker att jag har blivit ganska bra på att vara närvarande när jag ska vara det, och att sedan släppa det, säger hon och fortsätter:

– Så var det dock inte när jag var yngre. Då gick jag runt och verkligen gottade mig i de där känslorna.


Andra svarta kvinnan i en svensk huvudroll – någonsin

Red Dot är Sveriges första Netflix-film, men också bara den andra svenska filmen någonsin att ha en svart kvinna i huvudrollen. 2019 startade Nanna Blondell podden Fenomenala kvinnor där hon lyfter fram andra svarta kvinnor, i kampen för synliggörande och representation.

– Egentligen är det jättepositivt att vi får vår andra film med en svart kvinna i huvudrollen, men det är också chockerande att det är så. Jag tror dock att man får vara positiv och tänka att varje steg framåt är ett steg mot en bättre värld, och det är verkligen jätteviktigt med representation i film och tv.

Nanna tar ett djupt andetag innan hon fortsätter:

– Men jag hoppas verkligen att det inte kommer vara så här länge till. Liksom ”första eller andra gången i historien” år 2021 känns så... sent?

Tvingas ta större ansvar för att hon är svart

Som svart, kvinnlig skådespelare i Sverige får Nanna Blondell ta ett större ansvar än hennes vita kollegor. Hur hennes karaktärer porträtteras kan nämligen få konsekvenser som vita skådisar sällan behöver fundera över.

– Alla vet ju hur mycket visuell makt påverkar människor. Om jag är den enda svarta kvinnan som visas på svensk tv det här året så måste jag ta ansvar för vad min karaktär representerar. Jag måste tänka ett extra varv kring om den är stereotyp eller vad man kan läsa in i den här karaktären på grund av hudfärgen.

– Så jag tar nog mer ansvar för rollerna jag tackar ja till och för hur de porträtteras. Det betyder inte att det måste vara en perfekt karaktär för att jag ska ta den, men man vill inte göra karaktärer som är ensidiga eller extremt stereotypa när man är svart. Därför tänker jag mycket på det här, och tar vissa fajter med skapare och så.

Fick du ta en sådan fajt under inspelningen av Red Dot?

– Alain (Darborg, regissören, reds. anm.) är av samma generation som jag och han är själv halviranier, så där var det aldrig något problem. Vi pratar liksom samma språk. Det var väldigt befriande att jobba med en så medveten regissör, en som vet vad saker och ting betyder och att det finns ett extra lager att tänka på när man har svart hud.

Nanna stängs också ute från att provfilma för vissa roller, för att det inte anses trovärdigt att karaktären är svart. Svensk film och tv representerar inte alltid det verkliga livet så bra, förklarar hon. Och även om hon känner folk som ser olika ut och ändå jobbar med allt möjligt så ser det inte alltid ut så på tv.

– Då måste man spränga folks fördomar lite och ringa och be om att få provspela ändå, och förklara att det faktiskt är trovärdigt. Man får tala om att ”min syster är faktiskt också ekonom på ett kontor”, du vet, och förklara att man faktiskt kan göra saker även om man är svart.

– Men jag har nog alltid varit rätt naiv och orädd på så vis, och tänkt att: ”vad då, jag kan väl spela precis vem som helst, även om jag är svart”.

Hur trött är du på att få frågor som rör din hudfärg i intervjuer som den här?

– Både och! Alltså jag tycker att det är viktigt att lyfta de här frågorna för att det är en stor aspekt av mitt liv att jag är svart – men det är inte heller den enda. Jag vill inte bara prata om det, men i och med att vi är så få svarta kvinnor som syns i svensk film och tv så är det viktigt att det lyfts. Så jag blir inte irriterad. Det är något som jag funderar mycket på också. Konstant och hela tiden.


Den 11 februari hade Red Dot premiär och nu har arbetet med nästa action-thriller påbörjats, Omerta 6/12 där hon spelar en agent inom underrättelsetjänsten.

Det är mycket action nu! Är det inom den genren du trivs bäst?

– Man kan nog säga att det är mer arbetsprocessen med att vara skådespelare och arbetet med det kreativa teamet som jag trivs med mer än någon specifik genre. Som skådespelare får man göra så mycket olika, så man blir aldrig uttråkad. Jag har ett ganska kort intressespektra på saker, och har haft det sedan jag var liten, men med skådespeleriet har jag aldrig tappat intresset.

Har du någon drömroll?

– En bra fråga men den är svår att svara på när det kommer till film, för det kan ju vara en roll som inte är skriven än. Jag hoppas få göra så olika grejer som möjligt och att bli utmanad som skådespelare, men någon roll är ju svår att säga...

– Kanske Hamlet kunde vara kul att spela! Eller Richard den tredje.

Foto: Erik Magnusson / Særún Hrafnkelsdóttir Norén / Jessica Gow (TT)

Illustration: Unni Zetterling

Relaterade artiklar
Red Dot är Netflix första svenska film – allt du behöver veta
Sofia Börjesson: En vit journalists skämspanik efter Raseriets protest
Redaktionens nöjesval: Det streamar, tittar och lyssnar vi på i februari
15 tankar jag hade när jag såg dokumentären "Framing Britney Spears”