Vår tid är nu har några missar

Här är tidsmissarna i ”Vår tid är nu”

”Vår tid är nu” har blivit känd som ett historiskt drama med omsorg om detaljerna. Men engagerade tittare upptäcker felen som smugit sig in.” De har nog rätt i de flesta fall”, säger manusförfattaren Ulf Kvensler.
”Vår tid är nu” får fler säsonger

”Vår tid är nu” blev snabbt en publikfavorit i SVT. Bild: SVT

Tv-serien med familjen Löwanders restaurang som epicentrum bäddar för klassiskt drama på flera nivåer. Det är kärlek, konflikter, klasskamp som rullas upp för tittarna i en historisk båge som spänner från krigsslutet och vidare genom 50- och 60-tal.

Även tittarnas ålder har ett stort spann, det är flera som har egna minnen från tiden serien utspelas i. Ett Sverige där männen bar hatt och där man inte duade varandra hur som helst.

Serien har, inte oväntat, kallats för en svensk Downton Abbey och båda säsongerna har dominerat tittartoppen. Engagemanget märks inte minst i sociala medier där åsikterna om karaktärerna böljar fram och tillbaka och teorier kring vad som ska ske stöts och blöts.

– Det enorma gensvaret går ju utanpå allting jag varit med om tidigare, säger en av manusförfattarna Ulf Kvensler som märker av intresset på flera sätt.

Som när han får snacka Vår tid är nu på sonens fotbollsträning till exempel eller när hans mamma hemma i Ronneby får frågor om vad det är som egentligen händer på  Djurgårdskällaren och med matriarken Helga Löwander (Suzanne Reuter).

– Folk lever sig in och spekulerar i vad som ska hända. Det är otroligt roligt att höra den responsen och alla fantastiska kommentarer man får, säger Ulf Kvensler.

Engagerad avvikelserapport

En del av hyllningarna kring serien handlar om hur väl man lyckats med att fånga tiden. Om serien utspelar sig i Stockholm på 50-talet så kan det inte rulla in en Volvo 740 i bild, det säger sig självt.

Samtidigt finns det örnögon i den trogna publiken som hittar misstag. Det finns till och med en egen tråd på seriens Facebooksida som ägnar sig åt misstänkta tidsmissar.

Där är även Ulf Kvensler inne och scannar flödet.

– Jag är inne och kollar hela tiden, säger manusförfattaren.

Har de rätt?

– Det har de nog i det flesta fall. Ibland är det vi som har gjort ett medvetet val och ibland har vi inte varit tillräckligt noga helt enkelt. Sedan handlar det även om rekvisita och sådant. Även om det står i manus så kanske det inte finns.

Calle och Hedda promenerar i Vår tid är nu

Calle Svensson (Charlie Gustafsson) och Nina Löwander (Hedda Stiernstedt) promenerar på Kungsgatan. Det är som bäddat för att en tidsdetektiv ska titta på Volvo PV:n för att avgöra årsmodell. Bild. Johan Paulin/SVT

Simglasögon före sin tid

I tråden om tidsmissar finns det påfallande många bilexperter. En motorman påtalar till exempel att en Plymouth av årsmodell 1957 finns med i en scen från 1956. En annan hittar en Volvo Amazon från 60-talet i en scen från 1957 ”Även bakluckans handtag är fel….”.

Andra påpekande handlar om att element och barnvagnar är otidsenliga eller att dörrklockan låter fel.

”Det där ”ding”-plinget kom på 70-talet. På 40-talet var det ett mer ilsket ”rrrrrrrrrrriiiinng” som gällde”, skriver en Mats.

Medan signaturen Per fastnar för en scen från simhallen där Ninas dotter har simglasögon på sig. Det hade man inte. ”Vet eftersom jag tillryggalagt många längder i denna bassäng från 59 och åtminstone till -65”.

Många av synpunkterna handlar om språket. Ulf Kvensler menar att man inte haft ambitionen att återskapa dåtidens svenska rakt av. Det är alltså ett medvetet val.

– Vi ville inte att det skulle låta antikverat.

Fanns ”barnomsorg” på 50-talet?

Tittare har till exempel haft synpunkter på att orden ok, absolut och pojkvän använts före sin tid.

– Senast var det någon som var inne och noterade att Maggan använde ordet barnomsorg, säger Ulf Kvensler som dock menar att ordet borde kunna spåras tillbaka till makarna Myrdahls politiska gärning som ju ligger några årtionden före spelplanen för Vår tid är nu.

Huruvida det användes i folkligt tal är kanske lite mer osäkert.

– Hon kanske skulle ha uttryckt sig annorlunda.

Ulf Kvensler tar själv upp en dialog där han skulle velat byta ord.

– Calle sa vid något tillfälle att ”Jag har backat upp dig i så många situationer”. Där borde jag ha skrivit stöttat.

Charlie i Vår tid är nu

Calle (Charlie Gustafsson) borde sagt stötta istället för backa upp. Bild: Johan Paulin/SVT

Avvikelserapporten är dock mer en kärleksförklaring än en klagomur. Tittarna är kunniga, engagerade och tvingar manusförfattaren att stå på tå.

– Av tio kommentarer så är ju nio superpositiva.

Fortsättning osäker trots miljonpublik

De sista scenerna av den tredje säsongen spelades in i slutet av oktober och ska sändas hösten 2019. Då befinner sig dramat mellan 1968 och 1971. Det vill säga ungefär i höjd med Ulf Kvenslers första stapplande steg.

Det är ännu oklart om det blir en fortsättning

– Som det ser ut nu blir det tre säsonger, säger Ulf Kvensler som kan känna ett visst vemod över att eventuellt behöva lämna karaktärerna efter fem år sida vid sida.

– Det är både det jobbigaste och det roligaste jag har arbetat med.

SVT har ännu inte bestämt sig för seriens framtid.

– Vi vill se hur vi går i mål med andra säsongen först, säger Jan-Erik Westman, pressansvarig för Vår tid är nu.

Han tillägger dock att inga dörrar är stängda. Vår tid är nu ligger i topp på Mediamätning i Skandinaviens (MMS) tittarbarometer både för tv och webbsändning. Enligt de mätningarna tittar mellan 1 600 000 och 1 800 000 på avsnitten.

– Det är helt fantastiska tittarsiffror. Den förra säsongen av Vår tid är nu var den tredje största dramaserien på tio år. Det är bara Saltön och Fjällbackamorden som ligger före.

Vår tid är nu är skapad av Ulf Kvensler, Malin Nevander och Johan Rosenlind, efter en idé av Johan Rosenlind

Se Baaam:s exklusiva intervju med Henna Stiernstedt

Se Baaam:s exklusiva intervju med Josefin Neldén

Mer nöjesinnehåll från oss på Baaam: