1177 uppmanar att undvika ordet kvinna – vi reder ut de olika turerna i debatten

1177 Vårdguiden har idag blivit en självklar plats dit folk söker sig för att få information om olika besvär och sjukdomar. Hos 1177 finns också en språkgrupp som ger instruktioner för hur kommunikatörerna och skribenterna på sajten ska skriva sina informationstexter. Under 2017 beskrev 1177 Vårdguiden vad de menar när de skriver ordet "kvinna" eller "man" i sin sjukdomsinformation på hemsidan.

”När vi skriver ordet kvinna används ordet för att beskriva någon som har det som brukar anses som en kvinnokropp” stod det på hemsidan. Detsamma skrev man om ordet man.

1177 skrev att de använder orden kvinna och man ”för att så många som möjligt ska förstå och kunna ta till sig det som står i texten”.

1177 uppmanar nu att undvika ”kvinna" och "man”

Men det var då och sedan 2017 har det hänt en hel del. För omkring ett halvår sedan ändrade och uppdaterade 1177 sina språkliga riktlinjer och nu uppmanar de istället att orden kvinna, man, pojke eller flicka inte skall skrivas ut där det inte behövs.

De beskriver främst tre anledningar till att undvika orden:

1. De vill skapa ett du-tilltal i texterna som gör att läsaren känner sig inkluderad.

2. Alla människor identifierar sig inte som man eller kvinna och det är extra viktigt med ett inkluderande språk eftersom transpersoner enligt undersökningar har en sämre hälsa än genomsnittet.

3. Slutligen ger de exempel genom att nämna sjukdomen endometrios samt prostatabesvär och skriver att sjukdomarna inte beror på att du är man eller kvinna, utan om du har en livmoder eller prostata. På detta vis vill 1177 välkomna exempelvis transpersoner att känna sig inkluderade i vården.

En annan myndighet som också gått i Vårdguidens fotspår och som valt att använda ett könsneutralt språk är Försäkringskassan. På myndighetens hemsida står det bland annat att graviditetspenning betalas ut till en ”gravid person”, inte en "gravid kvinna". De undviker både ordet kvinna och använder sig av ordet hen när de bland annat beskriver ”hen som är gravid”.

Frågan har mött stark kritik

Idag, ett halvår efter 1177:s förändrade språkriktlinjer har frågan satt igång en het debatt. Det är främst undvikandet av just ordet ”kvinna” som har upprört delar av Sverige, medan ordet "man" inte har mött lika stor kritik.

Det finns nämligen en oro i att borttagandet av ordet kvinna skulle kunna ske inte bara i vården, utan i hela samhället. Frågan har kommit att handla om jämställdhet och genus, snarare än en rekommendation till 1177:s skribenter, där det hela började.

Tidigare utrikesminister Margot Wallström var en av de första som väckte debatt i frågan. Hon har ett flertal gånger uttryckt via sitt Twitter-konto att det är skadligt för jämställdhetsarbetet om det inte går att använda orden ”man” och ”kvinna” längre.

– Man måste ju skilja på biologiskt kön och könsidentitet. Det måste finnas ett sätt att säga välkommen till alla i vården utan att sluta säga orden ”kvinna” och ”man”. Det är ju kvinnokroppen som föder barn och män som har prostata, säger Margot Wallström i en intervju med Aftonbladet.

Hennes kritik handlar om att borttagandet av ordet kvinna kan försvåra tiotals år av insamlad statistik som är viktig för att belysa våld och löneskillnader mellan män och kvinnor.

"Det är inte språkvård, det är språkvåld"

Flera parter tar offentligt parti i debatten, och håller med Wallström. I Ystad Allehanda skriver Petter Birgersson en ledarkrönika där han menar att 1177 sysslar med ”elitistisk språkförstörelse” när de "ändrar ord och uttryck utan allmänhetens förståelse".

”Det är språkaktivism av ett slag där språket toppstyrs till något kliniskt rent. Det är inte språkvård, det är språkvåld. Det gynnar inte läsbarheten. Det försvårar den”, skriver han.

Även mer kända ansikten ger sin syn på saken. Entreprenören och influencern Alexander Pärleros uppmanar sina följare på Instagram att diskutera frågan eftersom han tycker att ”detta har gått för långt”. Han menar att det inte går att ignorera att ”Kvinnor föder barn, kvinnor och män kan vi inte komma ifrån är biologiskt olika kön”.

Han frågar sig också ”ska man inte vara stolt om man är en kvinna eller för den delen en man?”. Kommentarsfältet på hans Instagramkonto fylls snabbt på av argument både för och emot.

Bok om könets existens har väckt debatt

I april i år släppte författaren och journalisten Kajsa Ekis Ekman boken Om könets existens: tankar om den nya synen på kön. Boken klev rakt in i debatten om ordet kvinnas varande eller icke-varande.

”Denna bok synar en utveckling som har kusliga konsekvenser för kvinnor, homosexuella och alla som bryter mot könsrollerna. En måsteläsning för alla som vill orientera sig i vår tids mest infekterade fråga.” Så marknadsförs boken av förlaget Polaris som har gett ut den.

Kajsa Ekis Ekman menar att det könsneutrala språket inte gynnar kvinnor och i boken nämner hon bland annat Vårdguidens nya språkregler. Liksom Petter Birgersson menar Ekis Ekman att samhällets omtolkning av ”kön” har skett utan diskussion. I boken kritiserar hon att synen på kön har ändrats från att vara en kroppslig realitet till att vara en känsla, en roll och en identitet, vilket hon menar är problematiskt.

I boken frågar hon sig: ”Varför får bara får heta får? Varför får inte en ko lika gärna vara ett får? Varför får inte en bil heta flygplan bara för att den inte har vingar? Bör inte ordet bil välkomna alla?”.

– Jag tror inte att någon medvetet har velat trycka ned kvinnorna, men det blir konsekvensen, när man till exempel velat inkludera transkvinnor i damidrotten. Det som stör mig är att den inkluderande frågan ställs till kvinnligheten, aldrig till manligheten, säger Kajsa Ekis Ekman i en intervju med Dagens Nyheter.

Positiv till borttagandet av ordet kvinna

De öppet negativa till språkförändringen har i sin tur mött stark kritik från hbtq+-rörelsen och transpersoner som nu känner sig än mer exkluderade.

Sexualupplysaren Inti Chavez Perez är en av dem som öppet debatterar för det positiva i borttagandet av ordet ”kvinna” inom vården. Att det handlar om just vården, är något som han ofta poängterar. 1177:s avsikt har aldrig varit att radera kvinnan ur samhället, menar han.

– Fysisk hälsa handlar om kroppar och inte identitet. Genom att lyfta bort information om hälsa bort från identitet och in i kroppen, så blir det tydligare. Det blir mer korrekt och fler blir inkluderade. För det är klart du fortfarande är en kvinna även om du opererat bort livmodern, säger han i en intervju med Expressen.

I SVT:s Aktuellt debatterar Inti Chavez Perez och skribenten Ivar Arpi om frågan. Inti Chavez Perez anser att språkförändringen är nödvändig för att transpersoner ska känna sig välkomna inom vården, medan Ivar Arpi menar att det inte bara går att radera ut biologi.

”I Sverige har vi slutat tvångssterilisera transpersoner. Det gör att det finns juridiska män som blir gravida”, säger Inti Chavez Perez i debatten.

Han avslutar med att säga att inom andra områden än vården, till exempel inom statistik om jämställdhet, passar det bra att använda orden man och kvinna. Här kan du se hela debatten.

Foto: TT, 1177 Vårdguiden