Alice Bah Kuhnke Karin Karlsbro EU-valet

Allt du behöver veta om EU-valet

Ett EU-val kanske känns krångligt, men det är väldigt viktigt. Hur fungerar egentligen EU och vilken makt finns i Europaparlamentet? Baaam har pratat med en expert för att reda ut dina funderingar!

26 maj är det dags att rösta i EU-valet. Magnus Blomgren är docent i statsvetenskap och prefekt för statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Baaam har frågat ut honom och samlat allt du behöver veta inför valdagen.


Hur fungerar EU?

– Det är inte så enkelt att förklara. Om vi koncentrerar oss på lagstiftning och beslutsfattande finns det tre centrala institutioner. Dessa har olika roller i systemet och är viktiga att känna till för att förstå hur beslutsprocesser går till inom EU, säger Magnus Blomgren.

Så här fungerar det:

1. Kommissionen

Kommissionen består av en ordförande och 27 kommissionärer, vilket blir en person från varje medlemsland. Men istället för att representera sitt land företräder de hela EU och ansvarar för olika områden. Vår nuvarande svenska kommissionär Cecilia Malmström har hand om handelsfrågor.

Kommissionen lägger lagförslag och ser till att de beslut som fattas inom EU förverkligas.

2. Ministerrådet

Ministerrådet består av representanter från varje lands regering, motsvarande den svenska regeringen. Beroende på vilken fråga det handlar om (t.ex. miljö, jordbruk, utbildning) träffas olika ministrar, men alla konstellationer går under samma namn: Ministerrådet.

Ministerrådet fattar beslut tillsammans med Europaparlamentet. För att det ska bli en lagstiftning måste båda institutionerna vara överens.

3. Europaparlamentet

Europaparlamentet består av 751 ledamöter och det är dessa personer vi röstar fram i EU-valet. Inom EU finns olika partigrupper, där de svenska partierna samarbetar med partier från andra länder som delar deras ideologiska ståndpunkter. Läs mer om partigrupperna på Riksdagens hemsida eller gruppernas egna hemsidor.

Europaparlamentet fattar beslut tillsammans med Ministerrådet. För att det ska bli en lagstiftning måste båda institutionerna vara överens.


Varför ska man rösta i EU-valet?

– Det är precis som med alla val, för att värna om demokratin. Vi röstar för att välja våra politiska makthavare, de som fattar beslut. Även om Europaparlamentet bara är en del av EU:s komplexa politiska system är valet ett sätt att påverka det, vilket i sin tur påverkar politiken. (Mer om EU-parlamentet kan du läsa här)

Hur kommer det sig att det är så få som röstar i EU-valet?

– Gissningsvis handlar det om att man inte vet vad man ska rösta på. Dels för att politiken kan kännas otydlig och vi har sett i undersökningar att folk har begränsade kunskaper om EU:s politiska system. Men också för att frågorna sällan diskuteras i media, vilket kan få EU att kännas långt borta. Jag tror det gör att man drar sig för att rösta.

Sedan beror det också på vad man menar med få. I senaste valet röstade drygt hälften av svenskarna och det är många i förhållande till övriga Europa, menar Magnus Blomgren.


Hur påverkar EU-parlamentarikerna beslut som fattas i EU?

– Enskilda EU-parlamentariker är medlemmar i olika partigrupper, men de är också ledamöter av olika utskott. Dessa utskott är uppdelade i olika politikområden, såsom ekonomiska frågor, kulturfrågor eller frågor som rör jordbruk eller miljö. Det är genom arbetet i dessa utskott som EU-parlamentariker påverka de beslut som Europaparlamentet i slutändan fattar.


Vilka områden kan Europaparlamentet påverka?

– I princip alla frågor som EU hanterar kan Europaparlamentet påverka. Grunden för detta är de fyra friheterna för EU:s inre marknad, som berör allt från handel och miljöpolitik till försäljning av tjänster.

De fyra friheterna är:

– Att det inte finns några tullar, vilket innebär att vi kan forsla varor fritt

– Att vi människor kan flytta var vi vill inom hela EU-området

– Att kapital, dvs pengar, kan flyttas hursomhelst inom EU-området

– Att försäljningen av tjänster sker fritt inom EU-området

Vilka områden kan Europaparlamentet inte påverka?

– Sådant som riksdagen hanterar, till exempel inkomstskatter och frågor rörande försvaret. Trots att det finns ett europeiskt samarbete kring försvarsfrågor är det fortfarande nationellt i huvudsak. Detsamma gäller skolområdet, pensioner, socialförsäkringar och liknande. Europaparlamentet kan inte heller påverka finansiering och organisering av välfärdssystemet, som bland annat innefattar sjukvård och skola.


Vilka är de vanligaste missförstånden med EU?

– Jag skulle gissa att man missbedömer EU:s inflytande och inte förstår hur stor påverkan de olika institutionerna har på vår vardag.

Ett annat missförstånd har att göra med Europaparlamentet. Tidigare hade det mindre makt och den generella uppfattningen var att Ministerrådets röst vägde tyngre. Idag har Europaparlamentet mer makt, eftersom både det och Ministerrådet måste vara överens för att en lag ska stiftas.


För vilka av våra svenska partier är EU-valet ett extra viktigt val?

– Det är ett viktigt val för alla partier, men i nuläget är det extra viktigt för både Liberalerna och Miljöpartiet. Eftersom det inte gått bra för något av partierna i vårt senaste val skulle det stärka dem om det gick bra i EU-valet. Men det handlar också om att de är partier som profilerar sig allra mest i EU-frågan.


Vilka är de stora frågorna i detta val?

– Från undersökningar vet vi att svenska väljare ofta kopplar miljö, klimat och hållbarhet med EU. Förmodligen kommer partiernas kampanjer just därför fokusera på det och jag tror överlag att det kommer bli ett viktigt område i årets EU-val.

Något annat vi ser är en ganska kraftig framgång, åtminstone nationellt, för en del högerradikala partier. Andra partier kommer nog därför att uppmana väljarna att rösta på dem för att motverka högerextremismen, säger Magnus Blomgren.


Tips till någon som vill rösta men inte vet på vilket parti?

– Det finns olika vägar, men de kräver att du som väljare är aktiv. EU-valet ställer mer krav på oss väljare, då partierna inte pratar om det på samma sätt som inför ett riksdagsval.

Debatt

Du kan följa den debatt som finns och försöka se om de olika partiernas åsikter stämmer överens med dina egna.

Valmanifest

Flera partier har valmanifest, det vill säga en lista med ett antal punkter som partiet vill försöka genomföra under den kommande mandatperioden. Genom att läsa dessa kan du se vilka partier som delar dina uppfattningar i olika frågor.

VoteWatch

votewatch.eu går det att se vilka som tidigare suttit i EU-parlamentet och framförallt hur de röstat eller agerat i tidigare frågor. Det kan ge en indikation på deras politiska åsikter.

Valkompass

Du kan göra flera olika valkompasser. En valkompass består av ett flertal politiska frågor som de olika partierna fått ta ställning i. Ofta innehåller dessa även för- och motargument. När du själv svarat på frågorna matchas dina svar mot partiernas, för att ge en bild av var du står.

En av dessa är SVT:s valkompass.


Läs mer:

Fakta, frågor och svar om EU-valet

Foto: TT, Mattias Pettersson/Umeå universitet, Saga Aginger