Forskaren: Därför är det viktigt att julkalendern är jämställd

En undersökning visade att julkalendern 2016, "Selmas jul", var ojämställd. Men hur stor betydelse har det egentligen? Vi ställde frågan till forskaren Tanja Joelsson.

Vi har tidigare skrivit  om att julkalendern 2016 var ojämställd. Trots att ”Selmas saga” har en flicka i huvudrollen är det mest män och killar som hörs i avsnitten.

Män och pojkars sammanlagda taltid hamnar på hela 72,4 procent under de tolv första avsnitten, gentemot kvinnor och flickors taltid på 27,6 procent, vilket är en stor försämring i jämförelse med fjolårets julkalender ”Tusen år till julafton” där fördelningen var jämn.

Läs mer: Kvinnors taxiresor tar längre tid än mäns – eftersom chaufförerna flirtar med dem

Men hur viktigt är det egentligen att pojkar och flickor hörs lika mycket i en barnsaga? Vi pratade med Tanja Joelsson, postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Forskning har visat att det spelar roll. Media, som alla annan kulturell framställning av kvinnor och män, och flickor och pojkar, har stor betydelse för hur vi förstår könen, vilka roller vi tänker oss att olika kön kan ha och vilka positioner vi kan se olika kön i. Det gäller även andra sociala maktordningar, som till exempel etnicitet, säger Tanja.

Läs mer: Hör kända svenska kvinnors berättelser om sexuella trakasserier

Varför är det viktigt att en julkalender är jämställd?

– Barn har inte samma referenser som vuxna. Ju äldre vi blir, desto fler erfarenheter får vi som gör att vi kan sortera de här intrycken och förstå att det kan se ut på olika sätt. Men för barn, som inte har samma förmåga att relatera till andra tolkningar som finns, kan den här typen av intryck få stor betydelse, då det kan vara deras första eller tidiga möte med kultur-representationen. Det bör därför alltid finnas en mångfald, för det får konsekvenser för barnens självbild om de inte har någon att identifiera sig med.

I det här fallet är det taltiden som har undersökts, inte bilderna, men Tanja menar att rösterna har betydelse även inom visuell kultur.

– Redan i tidig ålder könskodar vi, det vill säga att vi förstår vem som uppfattas vara manlig och kvinnlig och kan placera röster på det viset. Och män tenderar att få stort utrymme. Så taltiden förstärker absolut representationsfrågan. Samtidigt måste vi vara försiktiga med att dra enkla slutsatser, vi kan inte enbart räkna andelen taltid, utan se allt i sin kontext.

Läs även: 17 bevis på att Cleo var bäst i förra årets julkalender

Tanja Joelsson är postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap.

Tanja Joelsson är postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap.

På vilket sätt är det skillnad i hur pojkar och flickor beskrivs i barnböcker och barnfilm?

– Pojkar beskrivs ofta som mer handlingskraftiga i motsats till flickor som istället är mindre handlingskraftiga och beskrivs som intresserade av omsorg, som till exempel att de vill ta hand om ett gosedjur. Det finns förstås flickkaraktärer som bryter dessa mönster, ett bra exempel på det är ju Pippi. Men generellt sett förstärks stereotyper och föreställningar inom litteratur och kultur. Kvinnor tillåts vara med, men på de här premisserna, säger hon och fortsätter:

– Även om det har skett förändringar och att det idag finns berättelser riktade till barn som problematiserar och ifrågasätter stereotyper, finns det fortfarande en ganska stark bild av vad pojkar respektive flickor kan göra, vilka kläder de kan bära och vilka färger som associeras med könen.

Läs mer:
Emma Watsons bästa citat om feminism
5 frågor påven måste ändra åsikt i – innan han kan kalla sig feminist
Zara Larssons viktiga statement mot Polens sjuka abortlag
Så reagerar kända kvinnor på Trumps seger