Här är 7 kvinnor som var först – från läkare till politiker

Mängder av kvinnor har hjälpt till att forma det samhälle vi har idag. Ändå är de fortfarande osynliga i historieböckerna. Här är 7 svenska kvinnor som brutit ny mark.

Sofia Kovalevskaja (1850-1891)

År 1850 föddes den ryska matematikern och författaren Sofia Kovalevskaja i Moskva. Redan som barn var hennes begåvning för matematik och naturvetenskap tydlig, vilket uppmuntrades av hennes far. Då kvinnor inte fick studera vidare i Ryssland flyttade Sofia till Tyskland för att läsa matematik på universitet. Där fick hon privat undervisning av Karl Weierstrass, en av dåtidens mest renommerade matematiker, eftersom kvinnor inte fick gå på föreläsningar, och avlade sedan doktorsexamen. 1881 flyttade Sofia till Sverige och 1884 blev hon första kvinna i Sverige att utnämnas till professor. Därmed blev hon också världens andra kvinnliga matematikprofessor och fyra år senare tilldelades hon det prestigefulla Bordin-priset av franska vetenskapsakademin. I februari 1891 dog Sofia av lunginflammation, bara 41 år gammal.

Dr Widerström (1856-1949)

Karolina Widerström blev 1888 den första kvinnliga läkaren i Sverige då hon 26 maj det året avlade sin medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet. Men det var inte helt okomplicerat. Eftersom statliga tjänster var förbjudna för kvinnor fram till 1925 fick hon inte arbeta på sjukhus och öppnade istället en gynekologisk privatklinik och genomförde sådana operationer i sin lägenhet i Stockholm. Hon jobbade dessutom med sexualupplysning, ville att kvinnor skulle få lära känna sina kroppar bättre få samma möjligheter som män och var en förkämpe för den kvinnliga rösträtten.

Selma Lagerlöf (1858-1940)

En av våra mest kända författare Selma Lagerlöf föddes i Mårbacka i Värmland. Vid 7 års ålder bestämde hon sig för att bli författare och när hon var 33 år gavs debutromanen Gösta Berlings saga ut. Detta efter både lärarinnestudier och studier i litteraturhistoria. Selma är även kvinnan bakom klassiker som Troll och människor och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. 1909 tilldelades hon som första kvinna Nobels litteraturpris och blev därmed också den första svenska kvinna att få Nobelpriset. Hon var även den första kvinnan i Svenska Akademin, där hon blev invald några år senare. Utöver författandet var Selma engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt och tog avstånd från nazismen i Tyskland på 1930-talet. Selma Lagerlöf blev världskänd under sin livstid. Nils Holgerssons underbara resa har översatts till cirka 60 olika språk och Gösta Berlings saga till cirka 50 olika språk.

Elsa Teresia Andersson (1897-1922)

Elsa Teresia Andersson föddes 27 april 1897 i skånska Ängelholm. Närheten till flygfälten i Ljungbyhed väckte ett tidigt intresse för pilotyrket och hon blev den första svenska kvinnan att erhålla ett aviatördiplom. Efter utbildningen ville hon lära sig hoppa fallskärm och fick söka sig till Tyskland för att hitta en lärare som accepterade kvinnliga studenter. Sitt tredje uppvisningshopp gjorde hon 22 januari 1922 i Askersund. Men fallskärmen löste inte ut sig korrekt och hon störtade inför tusentals chockade åskådare. En minnessten är rest på platsen och filmen Så vit som en snö är baserad på hennes livsöde.

Elisabeth Tamm (1880-1958)

Elisabeth Tamm var en förgrundsfigur inom den svenska feministen och en vänsterliberal politiker. När hon först blev intresserad av politik och samhällsfrågor i slutet av 1800-talet var det inte något kvinnor fick ägna sig åt. Men tiderna var på väg att ändras och 1921 fick kvinnor i Sverige äntligen rösträtt. Året därpå kliver hon som en av de första fem kvinnorna in i riksdagen och tar plats som ledamot i den andra kammaren. Under sina tre år i riksdagen författade hon fem motioner som bland annat rörde kvinnor löne- och pensionsvillkor och att kvinnor självklart borde ha rätt att inneha statliga tjänster. Utöver detta skrev hon för de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor och 1925 var hon med och grundade och blev ordförande i Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad som kämpade för att utbilda kvinnor och låta dem ta del av sina nya rättigheter.

Ester Blenda Nordström (1891-1948)

Ester Blenda Nordström har kallats Sveriges första undersökande reporter och var den som långt före Wallraff skapade genren med undercover-reportage då hon tog jobb som piga i Sörmland för att beskriva hur fruktansvärda villkor pigorna hade. Hon var även författare och skrev flickromanen ”En rackarunge” som handlade om en ung tjej som aldrig passade in i mallen för kvinnor på den tiden, och det kom senare att inspirera Astrid Lindgrens Pippi-böcker. Men inget var tillräckligt för Ester Blenda: hon var svenskt sändebud i finska inbördeskriget och räddade tusentals undan svälten, hon var lärarinna i en nomadskola för samiska barn, hon red mula över Anderna, upplevde jordbävningar i Japan, luffade på godståg i Amerika och stred för kvinnlig rösträtt med vännen Elin Wägner. Dessutom kämpade hon hela livet med sin kärlek till Carin och det omöjliga i att vara homosexuell i en tid då det ansågs vara en sjukdom.

Karin Söder (1928-2015)

30 november 1928 föddes Karin Bergenfur, mer känd som Karin Söder, i värmländska Frykerud. Karin blev tidigt aktiv inom Centerpartiet och blev Sveriges första kvinnliga utrikesminister, en post hon hade mellan åren 1976-1978. När partiledaren Thorbjörn Fälldin avgick 1985 ersatte Karin Söder honom och blev första kvinna vald till partiledare i ett svenskt riksdagsparti. Karin var ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet och ett stipendium i hennes och författarens namn delas fortfarande ut årligen via stiftelsen.

Illustration: Unni Zetterling

Få koll på din kvinnohistoria: Läs mer om vår First Lady-kampanj här