Inte bara Stockholm – 90 procent av kommunerna har bostadsbrist

Inte bara Stockholm – 90 procent av kommunerna har bostadsbrist

Bostadsbrist, ett storstadsproblem? Glöm det. Trots att det byggs som aldrig förr i Sverige har 255 av landets 290 kommuner bostadsbrist, fler än någonsin tidigare, visar siffror från Boverket. Och värst ser det ut för unga.

Det här är ett redaktionellt samarbete mellan Svenska Dagbladet och Baaam. Läs mer om hur det funkar här.

Av: Peter Alestig

Läs också: Unik statistik: Så mycket förlorar du på att bo i andra hand

Det är nästan smått absurt – i hela Sverige finns det bara en enda kommun som har överskott på bostäder. Det är Övertorneå, i Norrland mot gränsen till Finland, med drygt 4 500 invånare. Här kan du för närvarande köpa en 4-rumsvilla med stor veranda för 190 000 kronor.

I resten av landet ser läget betydligt värre ut – inte minst för unga bostadsspekulanter. Hela 255 av landets 290 kommuner uppger att de har bostadsbrist, fler än någonsin tidigare, enligt Boverkets senaste Bostadsmarknadsenkät – och tittar man på specifikt centralorterna i kommunerna är läget än mer allvarligt.

Men det byggs väl rekordmycket i Sverige? Jo, förvisso. Boverket spår ett fortsatt ökat byggande i Sverige i år och nästa år, med 72 000 nya bostäder under 2017. Och regeringen skröt så sent som i början av oktober om hur bostadsbyggandet i Sverige har rekordfart. Över 200 kommuner har sökt pengar från regeringen, via Boverket, för ökat bostadsbyggande, enligt ett pressmeddelande från 4 oktober.


Men det hjälper inte. 219 kommuner spår bostadsbrist även om tre år, enligt Boverket.

– Det är en ackumulerad brist som byggts upp under flera års tid. Det tar tid att komma ikapp. Även om det börjar byggas mer kan det dröja några år till innan det i bästa fall blir balans, säger Marie Sand, samhällsplanerare vid Boverket.

Och särskilt för de värst utsatta grupperna – äldre, nyanlända och unga vuxna – kommer det att vara fortsatt svårt att få en lämplig bostad i stora delar av landet, menar hon. Det beror inte minst på de höga hyrorna i nyproducerade hyresrätter. Äldre som vill flytta från villan in i en mindre lägenhet, låses ofta fast i sina stora boenden utanför stadskärnorna – och yngre tvingas, som SvD och Baaam tidigare rapporterat, stanna kvar i föräldrahemmen.

– Unga har ofta bara visstidsanställning, man kan inte visa för sin hyresvärd att man har fast inkomst det närmaste halvåret, och så vidare. Dessutom har man inte speciellt lång kötid i bostadskön. Det kan vara svårt att över huvud taget få hyra en lägenhet, särskilt med de höga hyresnivåer som råder på nyproducerade lägenheter, säger Marie Sand.


Faktum är att Boverket just nu håller på att utreda hur hyresvärdarnas krav slår mot möjligheterna att hyra de lägenheter som finns tillgängliga på bostadsmarknaden, berättar Marie Sand. Inte sällan krävs tre gånger hyran i inkomst – i vissa fall rent av fyra gånger hyran.

– Jag vet att detta är något som gör att ungdomar resurssvaga hushåll, där ungdomar är en stor grupp, har svårt att att få hyra lägenheter. Det är också det som har gjort att till exempel allmännyttan i Göteborg och Stockholm nyligen har tagit bort den typen av krav. Men det är fortfarande väldigt svårt att hitta mindre, billiga lägenheter i stora delar av landet, säger Marie Sand.

Foto: IBL