Jo, kvinnor får högre löner – men det går riktigt långsamt

Om du börjar titta på hur lönerna ser ut på arbetsmarknaden dröjer det inte många minuter innan du trillar över det deprimerande faktumet att kvinnor tjänar mindre än män. Och det konsekvent inom i stort sett alla branscher och alla yrkesgrupper. Alltid.

Orkar du inte läsa hela texten? Gå vidare hit – och naila lönen!

Det är kanske inte något nytt under solen men det är allvarligt. Varje år sammanställer 16:00–rörelsen, en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackförbund och kvinnorörelsens organisationer, hur mycket lönerna mellan kvinnor och män skiljer sig åt – och i år fastslogs att kvinnor tjänar 12,5 procent mindre än män. Eller, om man räknar om det, jobbar gratis efter 16:00 varje dag.

I rena pengar har kvinnor i snitt 4 200 kronor mindre i månadslön än genomsnittsmannen – och det är om man räknar upp alla löner till heltid. Tar man in i beräkningen att kvinnor oftare jobbar deltid är skillnaderna ännu större. Under ett arbetsliv kommer en genomsnittskvinna att tjäna 2 miljoner mindre än en man. 2 MILJONER kronor.

Deprimerad än? Det kommer mer. (Fast om du inte orkar, här finns en film att kolla in)

Den största orsaken till att män och kvinnor* har olika lön är att arbetsmarknaden är väldigt starkt könsuppdelad – kvinnor och män finns helt enkelt inom olika yrken och tjänar därför olika mycket. Är du undersköterska, arbetar inom hemtjänsten eller på äldreboende? Då jobbar du med ungefär 93 procent kvinnor. Är du istället snickare? Då har du 99 procent män omkring dig.

Och det finns ett samband mellan detta och löneläget. Ju högre andel kvinnor som finns i yrket – desto lägre är genomsnittslönen. Man värderar helt enkelt arbetet olika, arbete som främst utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som främst utförs av män. Vi värderar kvinnor lägre än män.

I en ny rapport har experter jämfört manligt dominerade yrken med kvinnligt dominerade yrken som ställer lika stora krav på utbildning, färdigheter, ansvar och har likvärdiga arbetsförhållanden. Man tittade på kvinnligt dominerade yrken som sjuksköterskor, grundskollärare och personal- och HR-specialister och manligt dominerade yrken som poliser, it-specialister och tekniker. Resultatet var tydligt. Arbetar du i ett kvinnodominerat yrke tjänar du i snitt 5 300 kronor mindre – varje månad. Och detta oavsett om du är man eller kvinna.

Det blir dock bättre. På tio år har den generella löneskillnaden minskat med 3,8 procentenheter. En av förklaringarna till det är att allt fler kvinnor i dag sitter på chefspositioner och det har på riktigt gjort att löneskillnaderna har minskat. Något.

Men fortsätter det i den takten har vi jämställda löner först om 33 (!) år. Kommer du ens att jobba då? (Det undrar Flora Wiström också! Se filmen här)

Och som om detta inte räckte så tjänar inte bara kvinnor mindre, när de inte jobbar utför de också mer obetalt arbete hemma. I snitt ägnar sig kvinnor åt en timme mer obetalt arbete hemma varje dag jämfört med män – som istället lönearbetar 1,5 timme mer än kvinnorna varje dag. Men även här går det åt rätt håll. Jämfört med i början av 1990-talet arbetar män ungefär 45 minuter mindre varje dag och kvinnor arbetar 30 minuter mer. Dessutom jobbar kvinnor en timme mindre hemma varje dag och män 8 minuter mer. 8 minuter. Typ lika länge som en tv-reklam, vilket kanske är då själva arbetet sker?

Att kvinnor arbetar mycket deltid är en förklaring till att kvinnor tjänar mindre, särskilt att de inte ökar lika mycket i lön under tiden de är hemma med barn. Men löneskillnaderna mellan könen uppstår redan direkt efter examen. I ungefär en tredjedel av utbildningarna hade kvinnor sämre lön direkt efter att utbildningen var slut.

Hur förklarar man det? Jo, som ren diskriminering. Arbetsplatser kompenserar de ökade kostnaderna som finns för att kvinnor kanske i framtiden kommer att vara hemma med barn med att ge dem lägre lön från början. Det sker alltså trots att det enligt svensk lag är olagligt och kallas för “missgynnandeförbud”. Men arbetsplatser kan också spara in pengar genom att ge kvinnor enklare arbetsuppgifter som man lättare kan ta in en vikarie till.

Men en viktig faktor är faktiskt själva lönesamtalet. Internationell och svensk forskning har visat att kvinnor håller tillbaka i lönesamtal och inte vågar ta i lika mycket som männen. Det gör att de även får lägre lön. Det är däremot svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget – tar de i för lite och får lägre lön eller vet de redan att de kommer att få lägre lön och därför inte vågar ta i?

Så vad ska vi göra av all den här, rätt så deprimerande, statistiken? Jo, vi kan prata om det. För så länge vi sitter tysta så accepterar vi också att det ser ut såhär. Att den ena av befolkningen av mycket dåliga eller inga skäl alls tjänar mindre än den andra hälften.

*När SCB genomför undersökningar utgår man från det juridiska könet, alltså personnumret som finns i Registret över totalbefolkningen. Därför syns heller inte icke-binära eller transpersoner i statistiken.

Källor: 16:00-rörelsen, SCB:s rapport ”På tal om kvinnor och män 2016”, Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015” och Lönelotsarnas rapport ”76 miljarder – prislappen för den strukturella löneskillnaden”

Bildkälla: Thinkstock