Läs mer: 8 gånger Katarina Wennstam tagit kampen mot sexism
Den tongivande ”Flickan och skulden” fick hela Sverige att börja diskutera våldtäkt, offer, gärningsmän och skuld. 15 år senare och författaren och journalisten Katarina Wennstam är en ständigt närvarande röst i samhällsdebatten och fortsätter kämpa för att synliggöra tjejer och kvinnor. Nu kommer hon ut med sin första ungdomsroman – ”Flickan på hotellet”.
I boken hittas en sjuttonårig tjej mördad på ett hotellrum i Stockholm. Sextonåriga Alexandra Skarp börjar tillsammans med sina vänner att nysta i fallet och lägger sig i polisens utredning. För första gången skriver Katarina till tonårstjejer istället för om dem.
– Tjejerna i boken är aktörer, de är inte bara offer eller gärningsmän utan är med och löser brotten, säger Katarina.
Och vad är egentligen trovärdigt för en sextonåring att kunna bidra med i en polisutredning? Jo, sociala medier.
– Det är ett faktum att vilken 16-åring som helst kan den världen bättre än poliser. Det är ett stort problem att på en av de platser där brott sker har vi nästan lämnat walkover eftersom vi tycker att det är svårt. Det är komplexa övergrepp som sker på nätet men det betyder inte att man inte ska utreda dem.
Efter 20 år i branschen, först som kriminalreporter och sedan som författare, har Katarina sett en del förändringar i hur vi pratar om män, kvinnor och övergrepp. Förändringar som har skett både till det bättre och till det sämre.
– Jag kan se en annan medvetenhet. Ta till exempel en sak som kränkande frågor i rättssalen till en tjej som utsatts för våldtäkt. Om en advokat ställer den typen av frågor i dag är det stor risk att det hamnar i pressen och det blir en debatt. Vilket gör att de åtminstone därför väger sina ord, säger hon.
Hon menar att vi inte längre bara pratar om våldtäkter som något som sker i mörka parker. Samtalet har breddats till att innefatta våld i nära relationer och sexuellt våld mellan partners.
– Istället för att stanna i att ’tjejer ska passa sig för att gå i kort kjol för de kan bli taffsade på’ så ställer vi frågan ’varför tycker vi att det är okej att killar beter sig så’.
Den negativa förändringen menar Katarina är att debatten, efter målmedvetet arbete från Sverigedemokraternas håll, har blivit en invandrarfråga.
– Självklart finns det problem när det kommer killar och män från länder som har en mer patriarkal struktur än vi. Men vi ska inte tro att det inte finns en svensk våldtäktskultur. Det kan ta sig uttryck i hur man beter sig i skolkorridorerna, på kryssningar och när en flickvän vill göra slut.
Katarina beskriver dagens tonårstjejer som en ta ingen skit-generationen som har vuxit upp med en annan medvetenhet kring vad de har för rättigheter jämfört med när hon själv var ung.
– Där finns det en vrede, man är påläst och vet vad som gäller på ett annat sätt. Det är ta ingen skit i sin bästa form.
En del i frågan som är lätt att glömma, men som Katarina menar är väldigt viktig, är att signalera att sexualitet inte bara handlar om sexuellt våld.
– Samhället i stort skickar budskapet till tjejer att allt som handlar om sex är kopplat till risker. Man ska vara rädd för visa sig naken, rädd för att bli våldtagen. Men att sex är skönt och berikar livet glömmer vi ofta att lyfta fram till tjejer. Det är otroligt viktigt att vi inte bara pratar om allt som är förskräckligt med sex.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Rabén & Sjögren
