Efter reklamen: De största framstegen för feminismen de senaste 20 åren
(2:30)
På lördag den 27 mars är det Muslim Women's Day 2021, en dag som grundades av den amerikanska sajten MuslimGirl. Muslim Women's Day är en världsomfattande digital girlpower-boom för muslimska kvinnors livsutrymme, rättigheter och kraft. Dagen har funnits sedan 2017 och startades först som en reaktion på Donald Trumps seger 2016.
Det är en dag att hylla och hedra muslimska kvinnor och erkänna det arbete muslimska kvinnor gör för jämlikhet och jämställdhet, i Sverige och ute i världen. Men även en dag att påminnas om muslimska, främst slöjbärande, kvinnors utsatthet av diskriminering.
För muslimska kvinnor är det hela en dubbel kamp. En kamp dels mot de patriarkala strukturer inom såväl muslimska sammanhang som icke-muslimska sammanhang. Och dels en kamp mot de stereotypa föreställningarna som så tydligt finns i samhället av den muslimska kvinnan. Ett mellanläge uppstår för muslimska kvinnor, dels i opposition mot de sammanhang som inte gjort upp med sina enformiga föreställningar om muslimska kvinnor och dels den patriarkala inställning som finns i muslimska sammanhang som icke-muslimska sammanhang.
När det rör kläder som ett sätt att kontrollera är det enkelt att automatiskt tänka på de som tvingas bära ett specifikt plagg. Men att konstant förminska eller problematisera de som de facto bär ett specifikt plagg är heller inte acceptabelt ur ett feministiskt perspektiv. Det är lika allvarligt att tvinga någon att bära ett specifikt plagg som det är tvinga någon att sluta med det eller att konstant demonisera ett plagg många kvinnor bär. Det är viktigt att tänka på hur vi benämner ett plagg och framförallt hur vi talar om de som i realtid bär ett yttre attribut, av sunt förnuft och av respekt.
Omar Sakr, författare med libanesiskt och turkiskt ursprung skrev en väldigt delad mening på Twitter för några år sedan:
”Women in the Middle East attacked for not wearing hijab. Women in the West attacked for wearing hijab. It is almost like women aren´t the problem.”
Kollektivistiskt skambeläggandet kan komma inifrån den egna gruppen, men även från majoritetssamhället, vilket behövs påtalas oftare. På en sida står rasister och applåderar glatt när nutida muslimska kvinnor delar med sig av sina erfarenheter av exempelvis hedersrelaterade strukturer hemifrån och på den andra sidan står vissa muslimska män som vill censurerar muslimska kvinnors bestämmanderätt.
Återigen ett mellanläge för muslimska kvinnor.
Som kvinnor och feminister kan vi tillsammans krossa narrativet och visa på en annan verklighet – den av kraft, systerskap och självständighet. En verklighet för muslimska kvinnors rättigheter och för muslimsk feminism.
Som ung tjej uppvuxen i Sverige kände jag ofta frustration över de bilder och berättelser som pumpades ut om muslimska kvinnor. Ett sätt att äga tillbaka berättelsen och bilden (som alltid förts av andra) var att benämna mig som muslimsk feminist. Som ett kaxigt, självorganiserande verktyg. Ett statement.
Jag äger min berättelse, inte du. Jag äger mitt liv, inte du. Jag äger min historia, inte du. Jag äger min frihet. Inte du.
Låt oss därför nu på lördag belysa muslimsk kvinnohistoria och muslimska kvinnoöden. En av dessa öden, värda att hylla på lördag, är Nawal el Saadawi, som gick bort häromdagen. Arabvärldens powerlady som i flera decennier stred mot maktmissbruk och för kvinnors rättigheter. Hon var författare till 55 böcker och satt en period fängslad för sin kamp i Egypten. Rest in power and know her name.
Människors frihet att utöva sin religion är en grundläggande fri- och rättighet och religionsfriheten skyddas av regeringsformen i Sverige. Att stå upp för kvinnors rättigheter handlar inte bara om att stå upp för medsystrar som ser ut som dig. Utan det handlar också om att stå upp för oss, att stå upp muslimska kvinnors rättigheter och representation. Därför ska du sätta av en stund på lördag och hedra muslimska kvinnor, i Sverige och i världen.
Följ den muslimska kvinnodagen nu på lördag under @muslimgirl och #muslimwomensday på sociala medier.
Sarah Delshad bloggar på Motherhood.se – läs hennes blogg här!
Foto: TT
