15 oktober 2018 uppmanade Alyssa Milano alla som blivit utsatta för sexuella övergrepp att förenas under hashtagen #metoo. Initiativet fick oanade konsekvenser, och effekten dröjer fortfarande kvar.
Vi har pratat med Åsa Witkowski enhetschef på NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid, om hur metoo stärkt kvinnor att anmäla och söka hjälp.
Åsa Wiktkowski menar att det finns två tydliga samband mellan antalet ökade samtal till verksamhetens stödtelefon Kvinnofridslinjen, det är dels #metoo och dels semesterperioder.
– Semestern innebär i regel tuffare tider för utsatta familjer. Kontaktnätet begränsas ju när vi är lediga från jobb och skola. Har du då en våldsam eller kontrollerande parter försvåras situationen. Dessutom förekommer det ofta alkohol, som i sin tur leder till sämre impulskontroll. Det här gör sammantaget att risken för våld och övergrepp ökar, förklarar hon.
Åsa Witkowski, Nationellt centrum för kvinnofrid.
Kvinnofridslinjen, som drivs av NCK på uppdrag av regeringen, har stöttat kvinnor i utsatta relationer i mer än tio år. Hit ringer kvinnor för att söka hjälp och få råd i frågor som rör våld och övergrepp.
Nästa steg kan bli allt i från en polisanmälan, hjälp till skyddat boende eller annan viktig samverkan mellan myndigheter för rätt individuell hjälp.
Samtalen ökar efter #metoo
Kännedomen om och därmed antalet samtal till stödtelefonen har ökat under de tio år som Kvinnofridslinjen varit i drift. I samband med metoo i oktober 2017 ökade samtalen från mellan 80 till 90 samtal per dygn till mellan 90 och 100 samtal per dygn.
– Vi såg en direkt ökning på omkring 10 samtal per dygn när #metoo drog i gång. Kampanjerna avlöste varandra, branch efter bransch, och när en yrkesgrupp talat klart anslöt en annan. Det blev väldigt tydligt hur kvinnor från hela samhället representerades i detta, säger Åsa Witkowski.
Fler vågar anmäla sexualbrott
Cirka 1 av tio antas polisanmäla sexualbrott. Att metoo påverkat viljan att anmäla är tydligt. I december 2017 lämnade 608 kvinnor en polisanmälan med rubriceringen sexuellt ofredande. En ökning med nästan 95 procent jämfört med samma månad året innan, visar BRÅ:s statistik.
Men det synliga våldet eller det uppenbara övergreppet är inte alltid orsaken till ett telefonsamtal. Till Kvinnofridslinjen ringer också kvinnor utsatta för psykiska övergrepp, som inte lämnar blåmärken men som orsakar svåra skador precis som fysiskt våld.
– Dessa kvinnor har inget konkret att visa, det finns oftast inga synliga tecken på att de far illa. En nedbruten självkänsla, ständiga hot och rädsla för att något ska hända barnen får oftast den här gruppen att inte söka hjälp. De har också en stark känsla av att ingen skulle tro på dem om de väl berättade, säger Åsa Witkowski.
Även om Sverige kommit långt har vi en bit kvar, menar Åsa Witkowski. Att samtyckeslagen träder i kraft 1 juli är ett stort steg, men att utbilda personal som kommer i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våld eller övergrepp behöver också prioriteras.
– Alla ska veta vad samhällets ställning är. Vi har ett enormt ansvar att inte svika de kvinnor som vågar vittna om övergrepp, avslutar hon.
Här kan du få hjälp
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner är välkomna att ringa. Stödtelefonen är öppen dygnet runt, året runt. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
Läs mer:
Juristen: Det här är dina rättigheter när du blivit utsatt för sexuellt övergrepp
Foto: NCK, IBL
