Första kvinnan gravid med hjälp av robotteknik i Sverige

Nu har första personen blivit gravid med hjälp av robotteknik

Under de senaste åren har forskare arbetat för att utveckla tekniken vid livmodertransplantation. Tack vare robotarmar har man lyckats förbättra ingreppet för donatorn – och nu har den första kvinnan någonsin blivit gravid med hjälp av den nya tekniken.

Livmoderfaktorinfertilitet beror antingen på avsaknad av livmoder eller att livmodern inte kan bära en graviditet. Tidigare gick det inte att behandla infertiliteten, men sedan 1999 har forskning kring livmodertransplantationer pågått. Den första transplantationen på en människa i Sverige gjordes 2012 och sedan dess har totalt 13 barn kommit till världen. Åtta av dem har fötts i Sverige, två i USA, ett i Brasilien, ett i Serbien och ett i Indien.

Under de senaste åren har den svenska forskargruppen bakom det första lyckade livmodertransplantation arbetat på att förfina tekniken vid operationerna och göra de mer säkra. Och nu meddelar forskarna att de har lyckats. Med hjälp av robotarmar har de kunnat göra ingreppet mer skonsamt för donatorn – och en första kvinnan har blivit gravid med hjälp av den nya tekniken.

– Hon är i vecka 23 nu och allt ser bra ut. Vi har inte sett några konstigheter under de andra graviditeterna heller, förutom mot slutet då en del råkat ut för havandeskapsförgiftning. Vi följer noga upp donator, mottagare och barn, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, till SVT Vetenskap i en intervju.

Säkrare med robotassisterade ingrepp

Försöken med livmodertransplantationer genomförda med robotassisterad kirurgi i Sverige har pågått sedan 2017 och sammanlagt har sex transplantationer genomförts. Att man valde att gå från traditionell öppen kirurgi till robotassisterad titthålskirurgi förklarar Mats Brännström som en naturlig utveckling.

I dagsläget är det främst donatorn som berörs av de förändringar som den nya tekniken medför. Men förhoppningen är att tekniken så småningom även ska kunna användas vid insättning av livmodern.

– Fördelarna med robotassisterade ingrepp är att de blir mer precisa, därmed blir blodförlusten hos donatorn mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet. I det långa loppet kommer nog även den tio timmar långa operationstiden minska, säger Mats Brännström i intervjun med SVT.

Kan bli en behandlingsmetod i framtiden

Livmodertransplantationer genomförda med robotassisterad kirurgi är än så länge ingen behandlingsmetod, utan ett pågående forskningsprojekt. Men till SVT meddelar Mats Brännström att han tror att det kan bli en accepterad metod framöver.

– Just nu görs livmodertransplantationer i flera länder och jag är säker på att det kommer sprida sig. Men vår uppgift är att ta fram så mycket data som möjligt för att politikerna ska kunna fatta besluten. Det finns en liten grupp kvinnor utan livmoder och nu har vi en fungerande behandling. Ska vi verkligen utesluta deras möjlighet att bära ett barn?

Så går den robotassisterande operationen till:

Operationen görs med robotassisterad titthålsteknik där fem stycken centimeterstora ingångshål möjliggör för kirurgerna att arbeta med stor exakthet.

Under operationen sitter två av kirurgerna med huvudet i varsin övertäckt bildskärm där de, via spakar styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern. En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern.

Operationen pågår under ungefär tio timmar och avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan opereras in på mottagaren med vanlig öppen kirurgi.

Källa: SVT Vetenskap
Foto: IBL 

Läs mer:

Barnmorskan Asabea upplyser om kvinnokroppen på Instagram: ”Folk kan förvånadsvärt lite”

18 vanliga mammors bilder visar hur det känns att få barn

Så mycket sömn har du förlorat sedan du fick barn – testa dig här

Mer från oss på Baaam: