Ny undersökning: Så många flygvägrar – för klimatets skull

Enligt en ny undersökning från SvD/Sifo undviker i dag 15 procent av svenskarna att flyga under semestern på grund av klimatet. Trots att den stora majoriteten fortsätter att resa som vanligt så överraskas experter över hur många som nu säger nej till flyget för klimatets skull.

Text: Jenny Stiernstedt

Läs också: Baaam satsar på valet – teamar upp med Svenska Dagbladet

Undviker du att åka på semester med flyg på grund av klimateffekter?

Sifo har, på uppdrag av SvD, för första gången ställt frågan. Resultatet överraskar – åtminstone för luttrade flygvägrare.

Av de drygt 1 100 tillfrågade svarar 15 procent ja på frågan. En klar majoritet säger dock att de inte undviker flyget – 74 procent svarar nej.

Drygt var tionde, 11 procent, är tveksamma eller vet inte.

Anna Elofsson, doktorand på Chalmers som forskar om klimat och flyg, tycker att antalet ja-svar är jämförelsevis högt:

– Om man hade ställt frågan för två, tre år sedan hade siffran nog varit lägre. Jag tror att den debatt om flyget som just nu förs gör att det blir fler som tänker till en extra gång.

Enligt en opinionsundersökning som SvD/Sifo nyligen presenterade är 48 procent av svenskarna mycket eller ganska positivt inställda till flygskatten som träder i kraft den 1 april (att jämföra med 33 procent som är negativa). Det är en betydligt högre andel än de som svarar att de undviker att ta flyget under semestern.

Enligt Anna Elofsson utgör flygbiljetter och charterresor omkring 2 procent av hushållens utgifter, vilket gör att många anser sig ha råd med en högre prislapp:

– De flesta vill inte sluta flyga, men anger att de är beredda att betala mer. De tycker inte att det är konstigt med en skatt på den här nivån, säger hon.

Resultatet från Sifoundersökningen visar att Miljöpartister (50 procent ja-svar) och Vänsterpartister (33 procent ja-svar) är mest benägna att undvika flyget.

En liten övervikt finns också för män i åldern 18–29 år (21 procent ja-svar), även om man ska ta siffrorna med en nypa salt eftersom urvalet är litet.

Forskning som Anna Elofsson hänvisar till visar att flygandet är spritt över olika samhällsgrupper – just eftersom det är förhållandevis billigt har även studenter och pensionärer med lägre inkomster möjlighet att resa långväga.

– Inkomst verkar inte vara en lika avgörande parameter som man kanske hade förväntat sig. Eftersom flyget utgör en så liten del av hushållens totala utgifter blir det inte lika utslagsgivande som exempelvis boendet, säger Anna Elofsson.

Enligt en analys av flygandet som Naturvårdsverket gjort i Västra Götaland står dock 20 procent av svenskarna för över 50 procent av flygandet. Det innebär att ett minskat resande hos ett fåtal snabbt skulle kunna bidra till lägre utsläpp.

Internationellt är det ojämlika flygandet än mer markant – endast 3 procent av jordens befolkning flyger utomlands under ett år.

Caroline Petersson är förvånad över att andelen personer som uppger att de undviker att åka flyg på grund av klimateffekter ligger på 15 procent. Hon är verksamhetsledare vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling och specialiserad på hur vi skapar hållbara beteendeförändringar.

För åtta år sedan fattade hon för egen del beslut om ett aktivt flygstopp, vilket hon därefter brutit ett par gånger när något specifikt dykt upp:

– Jag har känt mig ganska ensam i att medvetet avstå från att flyga. Men det senaste året har något hänt, bland annat tack vare att kändisar deklarerat att de stannar på marken.

Att tala om att avstå flyget utan att moralisera är svårt, tycker hon. Och trots att hon umgåtts i kretsar där medvetenheten om klimathotet varit stor, har folk haft svårt att avstå just resandet.

– Många flyger fortfarande mycket. Men kanske är det så att fler har börjat reflektera över den där extraresan, säger hon.

Caroline Petersson anser att forskarna måste börja studera de grundläggande behov som finns och är orsak till att vi reser så mycket som vi gör.

– Vi lever i ett mörkt land där det är kallt länge. Många känner ett starkt behov av att komma till värmen. Det måste man vara ödmjuk inför, säger hon.

Läs också: Så känner svenskarna inför klimatskatten