Efter reklamen: Derek Chauvin skyldig till Floyds död
(1:10)
Måndag 25 maj 2020 – George Floyd dör
Fyra poliser i Minneapolis, USA, rycker ut efter att ett butiksbiträde larmat om att en man misstänkts har försökt betala med falska sedlar. Mannen, som är den 46-årige George Floyd, grips och sätts i handfängsel. När han läggs på marken intill en polisbil trycker en polis sitt knä över Floyds nacke medan tre andra poliser håller fast honom.
Vid 28 tillfällen upprepar han orden:
”I can’t breathe”.
George Floyd dödförklaras senare den dagen.
Hela händelseförloppet fångas på film av en 17-åring och videon sprids snabbt över nätet.
Tisdag 26 maj 2020 – Poliserna avskedas och demonstrationer inleds
Minneapolis borgmästare kallar till en presskonferens. Där berättar han att alla fyra poliser inblandade i händelsen har avskedats och att FBI utreder fallet.
Flera tusen människor samlas i Minneapolis för att protestera mot det våld poliser i USA utsätter svarta medborgare för.
Onsdag 27 maj 2020 – Våldsamma protester utbryter
Protesterna blir allt mer våldsamma och sprids nu till fler städer i landet. I Minneapolis där allt började använder kravallpolis tårgas mot demonstranter, butiker plundras och byggnader bränns ned.
Torsdag 28 maj 2020 – Borgmästaren utlyser undantagstillstånd
I Minneapolis kallar stadens guvernör in nationalgardet. Borgmästaren utlyser undantagstillstånd i tre dygn och under natten mot fredagen inkommer flera rapporter om skottlossning.
En polisstation i Minneapolis bränns ned.
Fredag 29 maj 2020 – Vita huset stängs ned och journalister grips
Derek Chauvin, polisen som höll sitt knä mot Floyds nacke när han dog, åtalas för dråp och vållande till annans död. Han erkänner den senare åtalspunkten. De andra tre ex-poliserna åtalas för medhjälp.
Minneapolis inför utegångsförbud och i Washington D.C., dit protesterna spridit sig, tvingas Vita huset tillfälligt att stängas ned.
Under dagen twittrar Donald Trump om händelserna och skriver bland annat att när ”plundringarna startar då börjar skjutningarna”.
Efter detta lägger Twitter in en ovanlig varning:
”Denna Tweet bryter mot Twitters regler om förhärligande av våld. Twitter har dock bedömt att det ligger i allmänhetens intresse att denna Tweet fortsätter att vara åtkomlig”.
Under fredagen grips även CNN-journalisten Omar Jimenez av polisen mitt under en direktsändning från upploppen i Minneapolis. Han samt en producent och en tv-fotograf förses med handbojor och förs bort, trots att de förklarat att de är just journalister.
Lördag 30 maj 2020 – Svensk journalist skjuts med gummikula
Under natten mot lördagen blir Expressens journalist Nina Svanberg beskjuten av polis och träffas av en gummikula när hon bevakar demonstrationerna i Minneapolis.
I Brooklyn i New York kör en polisbil rakt i in i ett demonstrationståg. Under dagen grips minst 350 människor och ett 30-tal poliser skadas. Polisen använder tårgas mot demonstranterna. Borgmästare Bill de Blasio säger att han ska tillsätta en utredning om händelserna i staden.
Söndag 31 maj 2020 – Demonstrationer i 140 städer
Under söndagen är det demonstrationer och upplopp i runt 140 olika städer i USA. Därtill hålls manifestationer i städer som London, Berlin och Toronto för att ge stöd åt Black Lives Matter-rörelsen och mot polisvåldet i USA.
I Minneapolis kör en lastbil rakt på tusentals demonstrerande människor på en motorväg. Ingen kommer till skada men föraren grips.
Minst 40 städer inför någon typ av utegångsförbud och i ungefär 15 delstater kallar in stöd från nationalgardet. Minst 4 000 personer har gripits runtom i landet sedan protesterna drog igång.
Juni 2020: BLM-demonstrationer världen över
Debatten efter George Floyds död och protesterna mot rasismen inom polisväsendet sprider sig världen över. Demonstrationer hålls i flera länder, bland annat i Sverige där den digitala demonstrationen #blackouttuesday hålls med Aysha Jones som initiativtagare. De som deltar i de digitala protesterna uppmanas att dela en protestbild i sociala medier och samtidigt checka in på USA:s ambassad i Stockholm.
Augusti 2020: Chauvin släpps mot borgen
Ex-polisen Derek Chauvin släpps mot borgen på en miljon dollar. Rättegången planeras till våren 2021, och domaren stryker åtalspunkten vållande till annans död och lägger till den allvarligare åtalspunkten mord av andra graden (ej överlagt mord).
Om han döms för den allvarligaste åtalspunkten riskerar Chauvin fängelse i upp till 40 år.
Derek Chauvin nekar till brott och menar att han använt nödvändigt mycket våld. Det framkommer att han under sina 19 år som polis har fått 22 officiella klagomål eller anmälningar riktade mot sig i sin yrkesroll.
29 mars - 20 april 2021: Rättegången mot Chauvin
Rättegången mot Derek Chauvin inleds den 29 mars 2021. Åklagarsidan lägger fram bevis mot Chauvin under tio dagar i rätten, där en av de viktigaste punkterna var vittnesmålet från en läkare som konstaterade att George Floyd dött av syrebrist.
Ett annat viktigt vittnesmål för åklagarsidan gavs av polischefen i Minneapolis, Medaria Arradondo, som vittnade den 6 april. Han sa att Chauvins agerande helt strider mot polisens policy, utbildning och etik.
Chauvin väljer att inte vittna men nekar fortsatt till anklagelserna och menar att han inte brutit mot lagen i sitt ingripande utan följt den upplärning han fått som polis. Försvaret lägger fram alternativa dödsorsaker, och pekar bland annat på ett hjärtfel som Floyd led av samt narkotikabruk.
20 april 2021: Domen mot Derek Chauvin
Ex-polisen Derek Chauvin är skyldig till George Floyds död på samtliga åtalspunkter (mord av andra eller tredje graden och grovt vållande till annans död), meddelar juryn. Han riskerar nu fängelse i upp till 40 år och kommer under tiden sitta i häktet utan möjlighet att släppas mot borgen. Exakt straff ska fastställas inom åtta veckor.
George Floyds familj har nått en civil uppgörelse med staden Minneapolis, där de tilldelades 27 miljoner dollar i skadestånd.
Efter domen samlades hundratals personer utanför domstolen innan de rörde sig vidare mot George Floyd Square, platsen där han dog. President Joe Biden ringde familjen Floyd och gratulerade dem till att ”rättvisa äntligen skipats” och lovade dem att införa reformer för att bekämpa den strukturella rasismen i USA.
