Ny dokumentär aktualiserar frågan.

Recap: Näthatet mot Durmaz – bara botar eller verkligt hat?

Ett år efter frisparken som orsakades av Jimmy Durmaz under fotbolls-VM släpper SVT en dokumentär om händelsen och det efterföljande näthatet. Men i kommentarsfälten till trailern rasar folk: "Det var ju ingen hatstorm, det var väl bara botar?" Så hur ligger det till egentligen? Baaam reder ut!

Ny dokumentär aktualiserar frågan.

Har du bara 30 sekunder? Här är fusklappen:

Jimmy Durmaz, 30, tacklade en tysk under fotbolls-VM 2018 vilket föranledde ett frisparksmål som gjorde att Sverige förlorade. Efter matchen fylldes Durmaz sociala medier av hat, hot och rasism. Som en motreaktion skapades hashtaggen #backadurmaz och en kärleksmanifestation hölls i Kungsträdgården för att stötta honom.

En professor spekulerade kring hatstormen och antydde att det kunde röra sig om botar och fejkkonton som spred hat istället för människor. I media spreds spekulationerna som sanning vilket tycks har fastnat hos många – trots att polisen har gått ut och sagt att botar inte varit inblandade i hatstormen. När SVT gjorde dokumentären Durmaz och frisparken var det många som återigen ifrågasatte huruvida Durmaz faktiskt utsattes för en hatstorm förra året. Men det gjorde han alltså.


Bakgrund: Jimmy Durmaz och frisparken

Under fotbolls-VM för herrar 2018 förlorade Sverige den andra gruppspelsmatchen mot Tyskland, och segermålet gjordes på en frispark som orsakats av Jimmy Durmaz. Efter matchen fylldes Durmaz Instagram av hot- och hatmeddelanden med tydliga inslag av rasism.

Landslaget gick därefter ut med ett gemensamt och uppmärksammat uttalande där de bland annat sa ”fuck rasism”, och hashtaggen #backadurmaz skapades i syfte att dränka hatet med kärlek. En manifestation anordnades i Kungsträdgården och flera hundra människor kom för att visa sitt stöd.


Hatstorm eller botar? Detta har hänt:

I samband med uppståndelsen kring Durmaz spekulerade Per Ödling, professor i telekommunikation, kring att det var möjligt att botar använts i hatstormen mot Durmaz, och att det i så fall kanske inte alls hade varit någon regelrätt hatstorm. Enligt professorn var det sedan flera medier som plockade upp och förenklade hans citat tills det blev en sanning för folket.

Nu har dock Ödling sagt att hans citat förvanskades i takt med att flera medier plockade upp nyheten.

– Den andra vågen av artiklar visade att journalisterna, förmodligen under svår tidspress, bara läst de tidigare rubrikerna och inte artiklarna, och historien försköts då till att jag skulle påstått att det var ett botnät, säger han till SVT Nyheter.

Polisen som undersökte polisanmälningarna kring hatbrott på Durmaz konton har dementerat uppgifterna kring att botar skulle ha legat bakom hatstormen.

– Det finns ingenting som tyder på att det skulle ha med botar att göra, säger Nils G. Martling, polisiär förundersökningsledare till SVT.

Lördagen den 22 juni kom dokumentären Durmaz och frisparken ut på SVT. Den handlar om hatet och kärleken som riktades mot mittfältaren under fotbolls-VM 2018, men också om hans livslånga kamp för att få kalla sig svensk. I kommentarsfälten under trailern syns otaliga människor ifrågasätta hatstormen och menar alltså fortfarande att det var botar som låg bakom. Men vi vet ju bättre än så, eller hur?

Du hittar dokumentären här.

Läs mer:

”Två lärdomar att dra efter USA:s utklassning av Thailand”

Fotbolls-VM är igång! 19 milstolpar för damfotbollen

Recap: Anklagelserna mot Michael Jackson på 5 minuter

Recap: Så startade ett svenskt satirprogram diplomatisk kris