Lärdomar från dokumentären Seaspiracy på Netflix

Här är de 15 viktigaste sakerna jag lärde mig när jag såg Seaspiracy på Netflix

Dokumentären Seaspiracy på Netflix handlar om hur det kommersiella fisket påverkar djurlivet i havet. Baaams Nathalie Mark har motvilligt sett en skildring som ger en mörk bild av framtiden om vi fortsätter fiska på det sätt vi gör nu.

Jag ska vara helt ärlig. Jag ville inte se Seaspiracy.

Jag är den personen som, och jag är helt allvarlig nu, byter kanal varje gång reklamen för kampen mot djurplågeri visas på tv. Jag klarar helt enkelt inte av att se en stackars björn gå runt i en cirkel i en liten, liten bur och tappas på allt värde som levande varelser ska behandlas med. Jag läste aldrig Äta djur av Jonathan Safran Foer fastän alla mina vänner sa att den var så otroligt bra och viktig för att förstå vilken vidrig industri man stöjder när man äter kött. Jag vet att den är bra, men jag klarar inte av att i veckor ha mardrömmar om plågade kor och instängda grisar som aldrig får se solljus. Jag förstår att det är så, jag behöver inte uppleva det.

Och jag undviker konsekvent att se på alla program som handlar om hur jorden kommer att gå under av klimatförändringar, hur barn svälter i fattiga länder och hur kvinnor nyttjas i trafficking i rika länder. Herregud, jag har till och med försökt pitcha idén att få betala pengar till djurskyddsföreningar för att aldrig mer få hem en enda broschyr eller tidning om hur mina pengar hjälper djuren undan hemska förhållanden. Jag vill inte se det. Jag klarar inte av det.

Men, så har man ett jobb. Och i det här jobbet sades det att det var bra att vara uppdaterad om vad folk pratar om – och folk pratar om Seaspiracy. Så det är bara att bita ihop. Jag förstår nu att min lilla förhoppning om att jag skulle kunna undvika att äta allt slags kött men att det är okej att få i sig fisk åtminstone snart kommer att grusas fullkomligt. Ingen mer sushi för den här sushifantasten. Men som min farbror en gång sa: ”Hade du fiskat så lättvindigt om fiskarna skrek när du drog upp dem?”.

Jag är redo. Här är några av de viktigaste lärdomarna jag tar med mig från Seaspiracy.


1. Haven tar upp enorma mängder koldioxid

När valar och delfiner går upp för att andas vid ytan ger de näring åt fytoplankton. Fytoplankton absorberar varje år fyra gånger så mycket koldioxid som hela Amazonas regnskog och genererar 85 procent av syret som finns i atmosfären.

Fytoplankton absorberar mer koldioxid än Amazonas regnskogar.

Fytoplankton absorberar mer koldioxid än Amazonas regnskogar.

När fiskar och andra havsdjur dör tar de också med sig koldioxid ned i havsdjupen och hindrar den från att släppas ut i atmosfären. Och havsväxter kan ta upp till 20 gånger mer koldioxid än skogarna på land klarar av. Totalt finns 93 procent av världens koldioxid uppbunden i världshaven. Skulle vi förlora bara 1 procent av livet i havet är det lika mycket som att få koldioxidutsläpp från 97 miljoner bilar. Så skyddar man valar och delfiner så skyddar man i förlängningen hela planeten och räddar klimatet.

2. Delfiner och valar dödas – ses som skadedjur

Trots att det sedan 1986 rått ett internationellt förbud mot valjakt och trots att FN:s högsta domstol 2014 förbjöd Japans valjakt fortsätter landet att jaga valar. Taiji är bara ett av ställena som valar och delfiner jagas på och där drivs årligen 700 små valar och delfiner in i en vik och slaktas.

Varför? Jo, det finns två svar.

1. En tränad delfin kan vara värd en miljon kronor och några av de som är i Taiji hamnar på djurparker. Där tvingas de helt gå emot sin natur för att i fångenskap göra konster och underhålla människor.

2. Men, för varje delfin som fångas in levande dödas tolv stycken. Det beror på att fiskare anser att delfinerna äter för mycket fisk vilket gör att de inte kan fiska lika mycket. De liknar det vid bekämpning av skadedjur.

3. Utan hajar dör haven – och havsfåglarna

Varför ska vi bry oss om hajar då? Jo, hajar håller haven friska och vid liv. De är högst upp i näringskedjan och äter sjuka och svaga fiskar i nivån under. Men försvinner hajarna blir det för många fiskar i nivå två, så de kommer äta upp all sin mat och sedan svälta och dö. Och så kommer det att fortsätta tills haven dör. Men hajar riskerar utrotning på grund av oss.

Du har säkert hört talas om hajfenssoppa. I vissa delar av Asien kan man få betala 100 dollar för en skål hajfenssoppa. Hur smakar det? Nästan ingenting, det är bara en statusgrej. Men där pengar finns så finns inte bara storindustrier utan även maffian. De fångar hajar världen över, skär av deras fenor och dumpar tillbaka dem i haven.

Dessutom dör hajar i nät som används för att fånga annan fisk. För flera hajarter har mellan 80-99 procent av populationen som fanns 1970 försvunnit. Totalt dödar människan mellan 11 000 och 30 000 hajar i timmen – att jämföra med att hajar dödar 10 personer varje år.

Vissa havsfåglar är beroende av hajar för sin överlevnad.

Vissa havsfåglar är beroende av hajar för sin överlevnad.

Och dör hajarna ut dör havsfåglarna ut. Sedan 1950-talet har 50 procent av alla havsfåglar försvunnit. De äter nämligen småfiskar vid ytan och bästa stället att hitta dem är där hajar driver stimmen mot ytan. Och när hajarna försvinner svälter fåglarna ihjäl.

4. Bifångst dödar hundratusentals valar och delfiner – och miljoner hajar

Bifångst är när fiskar och valar man inte menat att fånga fastnar i nät på kommersiella fiskebåtar. De är de osynliga offren för fiskeindustrin och uppskattningar har visat att 40 procent av alla havsdjur som fångas är bifångst. Majoriteten av dem är redan döda när de kastas tillbaka i haven.

Varje år dör 50 miljoner hajar världen över i sådana nät. Och varje år dödas 300 000 delfiner och valar när de hamnar som bifångst i nät vid kommersiellt fiske.

5. Delfinsäker tonfisk finns inte – faktiskt knappt någon säker fisk alls

Du har säkert hört talas om delfinsäker tonfisk. Det tycks vara en myt. Enligt dokumentären så hade man på ett enda fartyg som studerades upptäckt att 45 delfiner dödats för att fånga åtta (!) tonfiskar. Och vad sålde de för typ av tonfisk? Juste, delfinsäker tonfisk. Det är väldigt svårt att kontrollera om delfiner dödats medan man fiskar andra typer av fiskar och företagen litar på att fartygen säger att det inte hänt.

På ett fiskefartyg hade 45 delfiner dödats för att fiska 8 tonfiskar.

På ett fiskefartyg hade 45 delfiner dödats för att fiska 8 tonfiskar.

Så hur är det med MSC-märkningen som ska garantera säker fisk? Enligt dokumentären har de fiskefartyg som har enorma mängder bifångst, men inom gränsen för vad de vill kalla hållbart. En av grundarna för MSC är också megaföretaget Unilever, där 80 procent av MSC:s intäkter kommer från att ge sin logga till producenter av fisk. Ju fler loggor, desto mer pengar. Och på över 20 år har bara ett fåtal producenter nekats att få använda loggan på sina produkter.

6. Glöm plastsugrör – plasten i haven är fiskenät

Varje minut dumpas motsvarande en lastbilslast skräp i havet. 150 miljoner ton skräp finns redan i havet. Den plasten bryts ned till mikroplaster som nu är 500 gånger fler än alla stjärnor i Vintergatan. Och de tas upp i alla levande organismer i havet. Ett exempel på problemen med detta är det Stora stillahavssopområdet. Det är 1,6 miljoner kvadratkilometer stort och kan ses som en flytande soptipp av plast. Men där man i flera år pratat om faran med plastsugrör och beskattat plastpåsar visar det sig nu att 46 procent av sopområdet består av kasserade fiskenät och ytterligare en stor del av skräpet är andra produkter kopplade till fiske. Och det här skräpet är mycket farligare för livet i havet än plastsugrör eftersom det bokstavligen är gjort för att döda. Så hur stor del av plasten i haven är sugrör? 0,03 procent.

7. Kommersiellt fiske är farligare för haven än oljespillsolyckor

2010 exploderar oljeplattformen Deepwater Horizon i mexikanska gulfen och sjunker. I tre månader flödar olja ut i haven. Det är det största oavsiktliga marina oljeutsläppet i historien. Men fiskeindustrin i mexikanska gulfen dödar faktiskt fler fiskar dagligen än Deepwater Horizon gjorde på tre månader. Delvis för att stora delar av haven där oljan spilldes ut spärrades av från fiske och djurlivet i havet kunde då återhämta sig något.

8. Bottentrålning är 160 gånger mer skadligt än skogsskövling

Trålfiske är oerhört skadligt för haven och allt liv där i. De största trålnäten är så stora att det får plats 13 jumbojets i ett enda av dem. De har tunga vikter som släpar längs havsbotten, drar sönder den och lämnar ett tomt ödelandskap utan liv. Varje minut förlorar vi motsvarande 27 fotbollsplaner skog vid skövling på land. Men det är ingenting jämfört med bottentrålning – där förlorar vi motsvarande 4 316 fotbollsplaner varje minut.

9. Kommersiellt fiske var en orsak bakom ebolautbrottet i Västafrika

Många fiskar som säljs på marknader runt om i världen är importerade från andra platser. I Liberia har folk länge förlitat sig på fisket för sin överlevnad. Men när haven allt mer fiskas ur har fler länder kommit till den västafrikanska kusten för att fiska, vilket gör att fisken i havet inte längre räcker till lokalbefolkningen. Så vad gör man när man inte kan få mat i haven? Man letar på land och äter andra vilda djur. Vilket i dag ses som en bidragande orsak till det otroligt dödliga ebolautbrottet i området.

När fisken tar slut behöver man äta annat – och det kan leda till sjukdomsutbrott.

När fisken tar slut behöver man äta annat – och det kan leda till sjukdomsutbrott.

10. Odlad fisk sprider sjukdomar och förbrukar mer fisk än man får ut

Odlad fisk ska ju vara bättre, här tar man inte från populationen i haven och har fiskarna i kontrollerade områden. Frågan är vad de matas med. Enligt dokumentären med bland annat fiskolja och torkad fisk som kommer från att fiska annan fisk och mala ned den. Fiskodlingarna kräver därför mer fisk för att hållas igång än vad som kommer ut som ätbar fisk efteråt. Därtill sprids mängder av infektioner och parasiter i fiskodlingarna som i stort är en enorm sanitär olägenhet.

11. Odlad lax är grå – inte rosa

Vild lax som fångas in har en naturligt rosa färg som de får av att äta krill och räkor. Men laxar som odlas i fiskodlingar får inte i sig det och har därför en grå färg på sitt kött. Så hur kommer det sig att laxen ändå ser rosa ut? Det är en tillagd färg. Fiskodlare väljer helt enkelt från en färgpalett vilken typ av rosa färg de vill att just sin lax ska ha och så läggs den till.

Odlad lax är egentligen grå – den rosa färgen är ditlagd.

Odlad lax är egentligen grå – den rosa färgen är ditlagd.

12. Slaveri är vanligt vid fiske i Thailand

I Thailand finns 51 000 fiskebåtar. Men varje år minskar mängden fisk och kräftdjur i haven. Därför måste man hela tiden fånga mindre mängd fisk ännu billigare för att få ekonomin att gå ihop. Och ekonomin skulle inte gå runt på en stor del av fiskebåtarna om man inte hade gratis arbete – eller slaveri, som det brukar kallas. I dokumentären intervjuas några av de som hållits som slavar på båtar i Thailand. De berättar om folk som dödas, får kokande vatten hällt över sig när de är sjuka och aldrig får gå i land. De är fångna ombord för att förse världen med god fisk och räkor.

13. Fiskar känner känner visst smärta

Min farbror var inte helt fel ute när han pratade om att man hade tänkt annorlunda om fiskar skrek. Det finns nu nämligen studier på att fiskar visst känner smärta och kan vara rädda. De känner, ser och hör och det finns rapporter som visar att på restauranger där levande fiskar hålls i akvarier och som ser fiskar slaktas utanför blir stressade och oroliga. De kan bara inte visa det på samma sätt som däggdjur.

14. Man behöver inte alls äta fisk för att få i sig omega-3

Men fisk är ju så nyttigt och det är ju så viktigt att få sig omega-3. Ja och nej. Det är bra med omega-3 men det kommer faktiskt från början inte från fiskar. Omega-3 finns i alger som sedan fiskar äter och därför får vi i oss det när vi äter fisk. Men om du istället för fiskolja äter algolja så kan du klippa hela det mellanledet och få i dig det viktiga ämnet direkt från källan.

15. Haven kommer vara tomma på fisk 2048

Om vi fortsätter fiska på det sättet som vi gör i dag så kommer haven vara tomma på fisk redan år 2048. Jag bara lämnar den där.

Det blir vegetarisk sushi nästa gång.

Källa: Seaspiracy, Netflix
Foto: Netflix

Nathalie Mark: ”Jag har stuckit huvudet i sanden - men det slutar nu”

5 tips: Så enkelt kan du minska ditt klimatavtryck

Så gör du klimatsmarta val i vardagen – 12 enkla tips