Sofia Börjesson: Black Lives Matter – men i Trollhättan är allt som vanligt

Det går inte att kalla det som pågår kring Kronanskolan i Trollhättan för något annat än strukturell rasism, menar Baaams redaktör Sofia Börjesson.

Minns ni Kronanskolan i Trollhättan? Det var den skolan som attackerades av en radikaliserad högerextremist med ett svärd för nästan exakt fem år sedan. Nazir Amso, Ahmed Hassan och Lavin Eskandar hann dödas innan gärningsmannen Anton Lundin till slut stoppades av polisens kulor.

Kronanskolan ligger i ett socialt utsatt område med hög invandrartäthet. Det var därför Lundin valde att gå just dit den där dagen, den 22 oktober 2015.

Och nu, nära femårsdagen för traumat, utsätts elever på Kronanskolan för uppmärksammad rasism igen.


I dagarna ska nämligen kommunen fatta beslut om huvuvida skolan ska läggas ner eller ej. Tanken är att eleverna ska placeras ut på skolor i relativt närliggande områden för att öka integrationen och därmed förbättra skolresultat och språkkunskaper.

Men förslaget "rör upp känslor" som nyhetsmedia uttrycker det. I själva verket handlar det om rasism.

Föräldrarna till barnen i villaområdena på andra sidan motorvägen motsätter sig kommunens "sociala experiment" å det starkaste. Det gör även föräldrarna i utsatta Kronogården. Men anledningarna skiljer sig åt.


En av skolorna som skulle få ta emot elever från Kronanskolan är Strömslundsskolan. Där hade ingen elev utländsk bakgrund under läsåret 2017/2018 och 78 procent av föräldrarna hade föräldrar med högskoleutbildning. Samtliga elever som gick ut nian hade behörighet att börja gymnasiet det året.

Nu har den vita övre medelklassen i Strömslund organiserat sig. Föräldrarna har skickat in protestlistor med fler än 400 namnunderskrifter och skapat nätverksgrupper – allt för att hålla de stökiga Kronogårdsungarna på behörigt avstånd.

“Våra barn ska inte vara försökskaniner i klåfingriga politikers farliga sociala experiment”, säger en av föräldrarna enligt en artikel i Aftonbladet.

Enligt samma artikel framgår det att föräldrar har sagt åt sina barn att de inte får beblanda sig med ungarna från Kronogården om de kommer.

Hör ni banjon som ekar från den amerikanska södern? Påminner det inte om Jim Crow-lagarna i USA – de som skulle upprätthålla den etniska segregationen så att vita slapp beblanda sig med svarta fram till 1960-talet?

Men det som beskrivs här är inte rasismen i den amerikanska södern. Det här är Sverige 2020.


På andra sidan motorvägen sitter de fruktade barnen och väntar på att yxan ska falla. Antingen röstas förslaget igenom och de skickas till områden och skolor där de med största sannolikhet kommer att få utstå rasism, eller så blir de kvar på Kronanskolan där endast 35 procent av eleverna fick gymnasiebehörighet 2019.

Föräldrarna där är tveksamma till att skicka sina barn till områden där de inte är välkomna. En av eleverna som intervjuas i Aftonbladet är rädd för hur det ska bli när hon förflyttas.

"För jag har sjal, och det har inte dom", säger hon.

För bara ett par månader sedan fylldes våra sociala kanaler av svarta rutor. Det pratades om Black Lives Matter, vitt privilegium och blickarna riktades mot USA, George Floyd och Breonna Taylor.

"Strukturell rasism finns även i Sverige", ropade några och vittnesmål rasade in.

Sedan blev det tyst igen. Och vitt.

Nu ska vi inte glömma vad vi lärde oss under Black Lives Matter-sommaren 2020. Vi ska inte glömma att strukturell rasism och vitt privilegium existerar även i Sverige. Det här är ett bevis på det, om något.

Källa: Aftonbladet, Hem och Hyra