Unik statistik: Så mycket förlorar du på att bo i andra hand

40 000 kronor – varje år. Så mycket mer betalar du i hyra om du bor i en etta i andra hand i Stockholm, jämfört med ett förstahandskontrakt, visar SvD:s och Baaams kartläggning.

Det här är ett redaktionellt samarbete mellan Svenska Dagbladet och Baaam. Läs mer om hur det funkar här.

Av: Peter Alestig

Hyr du lägenhet i andra hand? Här kommer några hårda ord: du är förmodligen en av den svenska bostadsmarknadens största förlorare. Men du är i alla fall inte ensam. Varje år flyttar tiotusentals svenskar in i andrahandsboenden – ofta på grund av att det inte finns några alternativ.

Under hashtaggen #minbostadskris har SvD och Baaam gått igenom statistik från Blocket, SCB och Bostadsförmedlingen för att se exakt hur mycket den som bor i andra hand förlorar. Och siffrorna är minst sagt dyster läsning för alla som tvingats till andrahandsmarknaden.

På ett år betyder det att du som hyr en etta i andra hand betalar 40 000 kronor mer än en som bor i första hand.

Ett exempel: en genomsnittlig hyresetta som Bostadsförmedlingen förmedlade i Stockholm under 2017 kostade 4 686 kronor i månaden – en fullt överkomlig prislapp för många.

Men motsvarande bostadsrättsetta som hyrs ut i andra hand är i genomsnitt hela 70 procent dyrare – närmare bestämt 8 236 kronor i månaden, enligt statistik från Blocket.

På ett år betyder det att du som hyr en etta i andra hand betalar 40 000 kronor mer än en som bor i första hand.

Bor du i en tvåa? Då är skillnaden ännu större, 78 procent – eller 67 000 kronor om året. Pengar som kanske hade kunnat hamna på sparkontot i jakten på en framtida egen bostadsrätt.

Och det ser inte ut att bli bättre. Tvärt om har det aldrig tidigare varit dyrare att hyra i andra hand än nu. På bara sju år har andrahandshyrorna för bostadsrättsettor ökat med 70 procent i Storstockholm.


Det största problemet i dag är inte en generell bostadsbrist, utan en selektiv bostadsbrist.

De absolut största hoppen i hyresökningarna kom 2012 och 2013. Vad hände då? Två saker. För det första: avdragsrätten för uthyrning i andra hand ökade från 12 000 om året till 40 000 om året. För det andra: prissättningen av andrahandsuthyrning av bostadsrätter släpptes nästan helt fri.

Förändringarna gav skönt klirr i kassan för den som vill hyra ut sin bostad – men var betydligt sämre nyheter för den som inte har något annat val än att hyra i andra hand. Och tyvärr är det främst de som har minst som drabbas värst, påpekar Cecilia Enström Öst, nationalekonom vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

– Det största problemet i dag är inte en generell bostadsbrist, utan att vi har en selektiv bostadsbrist. Har du tillgång till kapital kan du ofta få tag i boende. Men om du inte har det hamnar du utanför. Och det är främst nyanlända och unga som drabbas värst, säger hon.


Och nej, de skenande andrahandshyrorna är inte enbart ett Stockholmsproblem. Ta Göteborg; den som kommer över en hyresetta i storstadsregionen betalade i snitt 4 213 kronor i månaden 2015, enligt statistik SCB (här finns dessvärre inte färskare statistik). Men den som hyr en bostadsrättsetta i andra hand i Västra Götalands län tvingades punga upp drygt 1 200 kronor i månaden mer, eller nästan 15 000 om året, samma år.

Över nästan hela landet ser det likadant ut, med 10 000 – 15 000 kronor mer för andrahandsettorna än förstahandsettorna. Och för den slanten får man också den välbekanta men otrevliga bonusen att ofta tvingas hoppa runt från lägenhet till lägenhet, inte sällan flera gånger om året.

Och detta, påpekar Cecilia Enström Öst, är inte bara obekvämt och dyrt för den som drabbas. Det är dåligt för hela Sverige.

Tyvärr kommer det att ta tid innan vi lyckas vända detta.

– Om man tänker kortsiktigt ser man kanske bara effekterna för enskilda individer. Men på lång sikt får detta konsekvenser för hela samhället, välfärden och Sveriges ekonomi. Unga skjuter upp inträdet i vuxenlivet, man har svårare att studera, bildar familj senare, har kanske svårt att få bostad på de orter där man skulle kunna få jobb, och så vidare, säger hon.


Någon ljusning i sikte? Kanske att ökningarna av andrahandshyrorna tycks mattas av något, att döma av de senaste sju årens statistik. Och om du har tur och lyckas få tag i en hyresrätt att hyra i andra hand tvingas du inte betala lika mycket mer – enligt praxis får andrahandshyran vara maximalt 10–15 procent högre än förstahandshyran i en möblerad lägenhet, även om det är en gräns som ofta överskrids.

Men på det stora hela har Cecilia Enström Öst svårt att se att den svåra bostadssituationen för unga kommer att lösas inom någon överskådlig tid.

– Tyvärr kommer det att ta tid innan vi lyckas vända detta, säger hon.

Så hur ska man tänka som ung på bostadsmarkaden?

– Det är jättesvårt. Historierna man hör vad en del får utstå för att hanka sig fram – det är svårt att sätta sig in i. Men jag har tyvärr inget bra svar på hur man ska göra.

Fotnot: Varken siffrorna från Bostadsförmedlingen eller Blocket är heltäckande, då både andrahands- och förstahandskontrakt också förmedlas via andra kanaler – men ger ändå en god bild av situationen.