Överdrivet larm eller hälsofara – hur rädda behöver vi egentligen vara för socker?

När vi äter socker eller snabba kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen, som till exempel ris eller pasta, producerar bukspottskörteln insulin. Ju mer socker, desto mer insulin behövs. Om insulinpåslaget är högt under en lång tid kan det leda till att vi går upp i vikt, och risken för att drabbas av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer ökar, enligt forskning.

Att sockerkonsumtion medför vissa, mindre roliga konsekvenser är de flesta medvetna om. Men är vi medvetna om hur mycket vi själva äter? Och äter vi verkligen för mycket sött? Anki Sundin, näringsfysiolog, menar att vi gör det.

– På befolkningsnivå äter vi för mycket socker i Sverige. Det är helt klart en hälsofara att konsumera för mycket, eftersom socker bidrar med mycket energi men ingen näring, säger hon.

Och faktum är att vi äter mer socker än någonsin, samtidigt som fetman sprider sig över världen med allvarliga sjukdomstillstånd som följd. Sambandet är svårt att blunda för.

– Globalt sett har människor aldrig varit så feta som nu, varför? Socker höjer blodsockret. Blodsocker kräver insulin och mycket insulin långa stunder varje dag är fetmande, förklarar Martina Johansson, ingenjör, hälsoboksförfattare och expert på hormoner.

Läs också! Nej, barn blir inte höga av socker – läkaren krossar hälsomyterna

Men många vill ändå inte riktigt kännas vid sockerfaran och det faktum att vår konsumtion av socker ökar så mycket. Överdriven sockerskräck, menar somliga. Stressande hälsolarm utan grund, säger andra. Kanske har vi blivit så trötta på alla varningar som basuneras ut, inte sällan med tveksamma källor. Vi orkar inte ta till oss fler trista restriktioner.

Dessutom är okunskapen stor och missuppfattningarna många. Ett populärt påstående är till exempel att vår sockerkonsumtion inte alls har ökat, utan att den tvärtom har minskat under de senaste decennierna. Ofta hänvisar man till Jordbruksverket som sedan 1930-talet har producerat och presenterat statistik över svensk sockerkonsumtion. Siffrorna visar dock endast vår konsumtion av i första hand strösocker, utan att räkna in alla andra former av socker som vi får i oss i vår vardag på 2010-talet.

– Nuförtiden används inte strösocker i industrin, utan istället industriellt framställda och högst konstgjorda sockerarter som fruktossirap, glukossirap, glukosstärkelse och så vidare. Dessa är mer insulina och mer fetmande än det vanliga sockret. Dessutom är de mindre söta så de kan användas som fillers i mat, förklarar Martina Johansson.

Ofta äter vi alltså sött utan att ha en aning om det. Flingorna, smörgåspålägget och yoghurten kan innehålla sockermängder liknande de i en godispåse.

– Runt 80 procent av allt socker vi får i oss är dolt, så vi behöver läsa på innehållsförteckningen för att veta om produkten innehåller socker eller inte, säger Anki Sundin.

Det är just det som gör sockerfaran så lurig. För om vi köper en chokladkaka eller en påse lösviktsgodis så vet vi vad vi stoppar i oss. Vi räknar med att det är sött. Det där mörka brödet som ser så nyttigt ut däremot, yoghurten, pålägget eller pastasåsen som ju mest smakar salt – där förväntar du dig kanske inte att sockerinnehållet ska vara högt.

Läs också! Hur mycket socker får vanlig mat innehålla? Nya EU-regler kan bli aktuella

Idag är vi många som går omkring med förhöjda blodsockernivåer utan att känna till det – ett förstadium till typ 2-diabetes, även kallat åldersdiabetes, vilket egentligen är ett missvisande namn eftersom sjukdomen drabbar även unga människor.

Men det finns mycket vi kan göra för att minska risken att bli sjuka, och för att må bättre just nu. Genom att bli medveten om det dolda sockerinnehållet i vanlig mat har de flesta av oss en riktig hälsovinst att göra. På sikt kan även nya EU-regler komma att bli aktuella, med gränsvärden för hur söta vanliga livsmedel egentligen får vara.

Att snabbchecka innehållsförteckningen ibland är alltså en bra idé. Och det klassiska rådet, att laga mer mat från grunden oftare må vara lättare sagt än gjort i en stressig vardag, men det är fantastiskt nyttigt. Som i de flesta sammanhang finns ingen anledning till panik. Självklart ryms även en del socker i en normal livsstil.

– Att äta och dricka måttligt med sockersötade livsmedel går utmärkt för de flesta, så länge det ryms inom vårt energibehov och vi täcker vårt behov av näring, menar Anki Sundin.

Och värt att lyfta, innan du får sockerpanik och slutar med vitt, fluffigt bröd på helgerna (så gott ju!) är att folkhälsan, betraktad ur ett globalt perspektiv, anses god i Sverige. Dödligheten minskar både i hjärt-kärlsjukdom och i de vanligaste cancerformerna. Enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg minskar dessutom barnfetman. Andelen överviktiga och feta 8-åriga pojkar ligger på den lägsta nivån sedan början av 1990-talet, enligt forskarteamet.

Läs mer! Hälsojuice och blodpudding – här är sockerbovarna i din vardag

Foto Thinkstock