Så får ni vardagsmorgnarna att flyta smidigare (utan att slå ihjäl varandra)

Den är inte lätt, den där morgontimmen när vi ska upp ur sängen, få på oss kläder och förhoppningsvis hitta frukost i skafferiet innan det är dags att vinka hej då till varandra och hinna i tid till resten av dagen. Men, det är inte bara ont om tid som är boven.

– Lågt blodsocker och kort med tid är ju en pissig kombination. Men jag möter föräldrar som berättar att de avsätter tid för gemensam frukost och hinner leka och sen blir det ändå alltid bråk när de ska ut genom dörren, säger Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och författare till boken Med känsla för barns självkänsla.

Som tur är vet Petra precis varför – och hur du kommer ur det. Här är hennes bästa råd för att klara morgonstressen.

Se till att få tillräckligt med tid

Hur lång tid tar allt på morgonen? Planera efter det. Ställ klockan tidigare, lägg fram kläder och duka frukostbordet kvällen innan. Överväg att gå upp själv först och gör klart ditt, för att sedan väcka barnet och ha fokus på det.

Läs mer: 9 snygga (och enkla!) frisyrer för stressiga dagar

Förvarna innan det är dags att gå

Gott om tid? Då finns chansen att barnet hinner komma igång med egen lek och inte vill bli avbrutet. Barn behöver också ställtid, så förvarna om att det är dags att gå några minuter innan det är dags.

– Du behöver gå in i deras bubbla och hämta dem. En del föräldrar tycks tro att barnen är i ”stand by-läge” på morgonen. Att de påklädda, tandborstade och klara bara sitter och pysslar med sina prylar i väntan på förälderns rop från hallen: ”Okej, nu är det dags att gå!”. Så är det förstås inte! Det barnen gör är viktigt för dem.

Läs mer: 3 enkla knep för att bli mindre stressad

Var nära

Många barn behöver ett möte, samtal och närhet på morgonen efter att ha sovit hela natten och ”varit ifrån” sina föräldrar. Planera in tid för det. Sitt på sängkanten och prata en stund. Ät gemensam frukost. Mys i soffan.

– Annars kan det hända att barnen tar till egna knep som de lärt sig funkar ganska bra i jakten på kontakt, som att klä på sig långsamt, peta med maten och gömma sig när föräldern ropar…

Läs mer: Expertens råd: Här är lösningen på ansvarsstrulet hemma

Ge ansvar

Har du barn i skolåldern så kan de tappa lusten att samarbeta av för mycket tjat och påminnelser. Lämna istället över ansvar till barnet – och backa. Låt dem ta konsekvenserna av att misslyckas, men händer det så stå emot frestelsen att gnälla och klämma i med ett ”vad var det jag sa”. Coacha och peppa istället.

Ta ansvar

Handen på hjärtat: Kanske är det du som tappar fokus? Fastnar i en tidningsartikel, på Facebook eller i klädval – sedan tittar på klockan, blir stressad och skäller på ungarna…? Ta ansvar om det är du som är sen. Säg som det är till barnet, att du gjort ett misstag, och se till att det blir annorlunda nästa gång.

Ge tydliga instruktioner

Tänk på att ge tydliga och görbara instruktioner. Här är tre typer av instruktioner som är svåra för barn och som du bör undvika:

* Otydliga instruktioner: ”Sätt fart nu!” (Med vadå?) ”Gör det du ska!” (Och vad är det jag ska?)

* För långa instruktioner: ”Nu vill jag att du borstar tänderna, sedan går du in på ditt rum och bäddar sängen, sätter på dig byxor, tröja och strumpor, sedan tar du din väska och kommer.”

*Nekade instruktioner: ” Ta inte på dig en kjol!” (Vad vill du att barnet ska ta på sig?) ”Sluta genast springa runt!” (Är det okej om barnet hoppar?)

Sänder du dubbla signaler?

Ropar du på barnen att klä på sig och borsta tänderna, medan du själv passar på att skynda undan i köket – kanske till och med sätter igång en maskin eftersom de aldrig blir klara? Då signalerar du inte att ni faktiskt ska gå för du håller ju på med annat, så berätta att du gör det i väntan på barnen.

Foto: Pressbild