Svenska Arvida blev ansiktet utåt för Adidas – fick utstå hatstorm och våldtäktshot

Läs mer: Kroppsaktivisten Karin: 6 sätt att ge ditt barn en positiv kroppsbild

I förra veckan presenterade Adidas sin nya kollektion av sneakern Superstar med en stor kampanj. I sitt pressmeddelande skriver de att de vill visa sneakern med hjälp av morgondagens ikoner som hyllar ”autenticitet och en ny generation av change-makers. Bland de som frontar kampanjen finns modellen Barbie Ferreira, musikern Xiuhtezcatl Martinez – och svenska Arvida Byström.

Läs mer: Flora om självmedvetenhet: ”Som feminist får man inte tycka illa om sin kropp”

Arvida Byström är fotograf, regissör och konstnär har publicerat bilder online sedan hon var tolv år gammal. Hon har bland annat gett ut fotoboken ”Pics or it didn’t happen: Images banned from Instagram” och hyllats flerfaldigt – men när Adidaskampanjen presenterades blev mottagandet ett annat.

På sin Instagram berättar hon om både hat och hot.

”Mitt foto från kampanjen fick en hel rad elaka kommentarer förra veckan. Att jag som med en vit, ciskropp där min enda icke-normativa egenskap är att jag har håriga ben. Jag har bokstavligt talat fått ta emot våldtäktshot i min inkorg”, skriver hon och fortsätter.

”Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att inte ha alla dessa privilegium och försöka samexistera i världen. Jag skickar er all min kärlek”.

Läs mer: Hatad och hotad online? Så kan du hantera det ökande näthatet

Elza Dunkels är internetforskare vid Umeå Universitet och har skrivit boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”. Hon menar att om man råkar ut för näthat- eller hot måste man själv få välja hur man vill hantera det.

– Det är aldrig någon annan som kan säga till dig hur du ska hantera det, utan det är upp till varje person att välja. Det låter kanske märkligt men det handlar om att man måste lyssna på personen som blivit utsatt och dennes känslor, säger Elza till Baaam.

Var går gränsen för när man bör anmäla hatet?

– När det handlar om hot och kränkningar i lagens mening ska man alltid anmäla till polisen. Men även om det inte uppnår det kan man anmäla till administratören i gruppen eller till Instagram och Facebook direkt. Men återigen är det upp till individen att bedöma när det har gått för långt, säger hon och fortsätter:

– Ofta vill personer som inte råkat ut för hat veta exakt vad folk skrivit så de kan bedöma om det är okej eller inte. Men du ska aldrig behöva reproducera det hat du fått utstå för att duga som offer. Vi måste lita på den som utstått hatet att kunna bedöma när det gått för långt.

Ser hatet annorlunda ut i dag jämfört med för några år sedan?

– Egentligen inte, däremot är det fler som har tillgång till nätet. För 10-15 år sedan var det fler yngre än äldre som befann sig på mötesplatser på nätet och det var ovanligt att 42-åringar satt i kommentarsfält och skrev otäcka saker till offentliga kvinnor – i dag är det jättevanligt.

I sin forskning har Elza arbetat med att titta på ursprunget till hatet – och inte bara uttrycket hatet tar.

– Rasism, sexism och hat mot transpersoner är några av de vanligaste drivkrafterna. Det jag och andra forskare har börjat titta på är varför man har ett sådant hat och varför etablerade människor ägnar sig åt att näthata. Det är också något vi måste titta mer på i samhället i stort och ta upp i klassrummet och på arbetsplatser, säger Elza.