Vitamin K, gurkmeja och litium – har du koll på nya trendvitaminerna?

Av Vivvi Alström

Knappt har vi hunnit tömma burken med D-vitamin förrän det är dags för nästa supervitamin vi bara måste äta – nämligen vitamin K. Och litium utpekas som det senaste i raden av mineraler vi sägs ha brist på. Vår brist är till och med så stor att det talas om ”ett dolt hälsoproblem”. Forna tiders vitlökskapslar är det däremot ganska tyst om i dag, men desto mer pratas det om gurkmeja, som vid en snabb googling påstås hjälpa mot bland annat plack i hjärnan, tumörer och inflammationer av alla de slag.

Många av de här trenderna är resultatet av tveksam marknadsföring, säger Anki Sundin, nutritionist. Hon ifrågasätter framförallt att litiumbrist skulle vara ett dolt hälsoproblem. I höga doser används det som en medicin mot bipolär sjukdom.

– Men att folk i allmänhet skulle behöva få i sig litium låter märkligt. Vi vet inte ens hur mycket vi eventuellt skulle behöva. Litium räknas inte som ett livsnödvändigt näringsämne för människor, säger Anki Sundin.

Men det finns också näringsämnen som vi kanske hittills har underskattat.

– Vitamin K skulle jag gissa är ett sådant. Det har, precis som vitamin D, levt ett liv i skymundan men blivit väldigt hett – med rätta.

Senaste rönen är att vitamin K inte bara får blodet att koagulera – även upptaget av kalcium tycks vara beroende av vitaminet, liksom hjärt-kärlhälsan.

Men dagens rekommendationer för hur mycket vitamin K vi behöver utgår från den koagulerande effekten. Det kan krävas mer för att också täcka behovet för de övriga funktionerna men det vet vi inte. Därför behöver det forskas mer på vitamin K, säger Anki Sundin.

Hett nu – här är tillskotten som alla vill ha

Du har knappast missat dem.

Vitamin K

Vitamin K kan vara en underskattad uppstickare, precis som vitamin D var. Men det återstår att bevisa. Vitaminet hjälper blodet att koagulera, det är bra för bentätheten och även för hjärthälsan, enligt senare rön. Vissa menar att brist även kan kopplas till demens. Det är dock inte bevisat. Vitamin K finns i två former: K1 och K2. Den förstnämnda finns främst i gröna bladgrönsaker och kål. K2 finns i kött, äggula och mejeriprodukter, till exempel lagrade ostar. Brist är ovanligt, enligt Livsmedelsverket. Andra hävdar att svenska kvinnor behöver tillskott för att slippa benskörhet.

Gurkmeja

Det gula färgämnet kurkumin, som utvinns ur roten gurkmeja, intresserar såväl seriösa som mindre seriösa forskare eftersom det verkar ha en antiinflammatorisk effekt. Kurkumin (som faktiskt har ett E-nummer, E 100) sägs vara bra mot allt från cancer och Alzheimer till depression och ledvärk. Har länge använts inom österländsk folkmedicin, vilket skulle vara ett ”bevis” för att det fungerar. De studier som har gjorts på kurkumin och cancer är ofta gjorda på djur och kan inte alltid överföras till människor. Vissa mindre studier har visat att det kan lindra ledbesvär hos en del människor. Gurkmeja finns att köpa färsk eller mald som krydda och som kosttillskott.

Litium

Grundämnet litium är en metall som pekas ut som det nya hälsomineralet i en svensk bok. Brister påstås göra oss våldsamma, dementa och självmordsbenägna. Kopplas också ihop med diabetes typ 2 och hjärtinfarkt, bland annat har man sett att sjukdomarna är vanligare där litiumhalten i dricksvattnet är låg. Men kopplingen är ifrågasatt. Mest känt är det som läkemedel mot bipolär sjukdom men då i höga doser. Finns naturligt i jorden och vattnet. Förekommer även i potatis, tomater och gojibär.

Hett då – gårdagens snackisvitaminer

Här är tillskotten vi glömde.

Torskleverolja

Föregångare till dagens omega-3-kapslar. Innehåller vitamin A, D och omegafettsyror och säljs än i dag på apotek och äts framför allt av personer som får i sig för lite fisk via maten. Är ofta betydligt billigare än omega-3. Användes på 1800-talet mot engelska sjukan, trots att man då inte visste att sjukdomen orsakas av vitaminbrist och att torskleveroljan innehåller just de saknade vitaminerna…

C-vitamin

Miraklet som skulle stoppa allt, bara man tog det i höga doser, enligt nobelpristagaren Linus Pauling. Han trodde att det kunde hjälpa mot bland annat cancer, psykisk sjukdom och förkylning. Trots att man i årtionden har gjort studie efter studie för att se om C-vitamin är bra mot förkylning har man inte slutgiltigt lyckats bevisa det. Ryktet om vitaminets förträfflighet är så seglivat att man fortfarande forskar på det. Enligt ett av de senaste rönen skulle man behöva äta C-vitamin motsvarande 16 kilo apelsiner för att eventuellt lindra en förkylning, men bara om man är en svårt stressad maratonlöpare.

Vitlök

Dåtidens gurkmeja och kanske nummer ett bland naturens egna mediciner. Har tappat i popularitet men poppar alltid upp igen som tänkbart botemedel, senast mot svininfluensan. Anses hjälpa mot förkylning, högt kolesterol, svampinfektion, parasiter i magen, hjärtsjukdom – samt mot pesten och vampyrer. Studier har visat såväl positiva hälsoeffekter som inga effekter alls.