Annons
 

Alexandra Rejsmar: Bakom varje man står en kvinna – som kommer ihåg allt

Alexandra Rejsmar frågar sig om vi ser slutet på en epok. Är det nu vi ska börja skilja på människa och talang – och faktiskt sluta hylla svin?

 

 
Annons
 
Annons
 
 

 

Jag kollade på dokumetären ”Can I be me” som handlade om Whitney Huston. Det slog mig ganska direkt att man kommer att porträttera stjärnan och Bobby Browns förhållande som destruktivt, vilket det i allra högsta grad var. Men inte någonstans pratar man om hans fysiska eller psykiska misshandel av Whitney.

Annons

Läs mer: 10 fantastiska dokumentärer du borde se på Netflix


Whitney lever inte längre, men det gör Prerogative-sångaren. Hans musik lyssnas på än idag och det är lite så sagan går.

Vi har en tendens att lätt glömma när det kommer till talangfulla män. Kolla in Chris Brown, han som slog sin dåvarande flickvän Rihanna nästan oigenkännlig, pratade ut i tv och idag släpper låtar som ”These hoes ain’t loyal” och är en rätt vanlig featuring på diverse hiphopalbum.

Någon vi sällan pratar om är Elvis Presley, det aset. Han som träffade Priscilla när hon var fjorton år och formade henne precis som han ville.

Läs även: 18 vanliga mammors bilder visar hur det känns att få barn


Vilket får mig osökt att tänka på den romantiska tonårskomedin ”She’s all that”. Där den coolaste snubben i plugget gör om den töntiga tjejen till en pangbrud, så snygg så att han sedan blir kär i henne. Höjden av romantik?

Den stora skillnaden mellan Presleys förhållande och paret i filmen är den fysiska och psykiska misshandeln och, ja, kanske att han hyllas som den största musiklegenden genom tiderna.

Varför gör vi så? Varför vägrar vi att inse sanningen när det kommer till talangfulla män? Jag har kommit på mig själv med att bli besviken och nästan till och med snuddat vid tanken ”är det sant” under hela #metoo-revolutionen.

Hur kommer det sig att Michael Jackson kommit undan från alla pedofilianklagelser och hur kommer det sig att vi inte ifrågasätter Tupac trots att han suttit inne för våldtäkt?


Läs också: Efter Weinstein – är det okej att gilla ett verk skapad av ett as?

Samtidigt som jag skriver det här sitter en man, som uttalat sig högt om att sexuellt ofreda kvinnor, på presidentposten i USA. Högt uppsatta män inom politiken i Sverige går omkring på fester och slänger fram ballen, för vem bryr sig om ett år?

Vi sörjer en man som publicerat barnpornografi i sin tidning och pratar om honom som en pionjär efter hans bortgång.

Jag skulle snarare vilja kalla honom för en gammal, gubbsjuk person med en fetish för blondiner och polygami.


Men jag hoppas och jag tror att vi nu är på väg bort ifrån romatiseringen av dessa män. Vi ser starten på en ny era, där vi faktiskt kan separera på människa och talang. Jag har svårt att se hur män som blivit outade under hashtaggen #metoo någonsin ska kunna komma tillbaka till arbetet.

Kanske har vi vaknat upp från en kollektiv dvala där vi fumlat omkring i glömskan. För ni ska veta, att bakom varje stor man, står det minst en kvinna – som kommer ihåg allt.

Läs även: Trumps svar på Meryl Streeps powertal om mångfald: ”Mest överskattad i Hollywood”

Foto: IBL