Stora skillnader i vestibulitvården: ”Baksidan med regioner”

6 av 21 regioner i Sverige uppger för Aftonbladet och Baaam att de inte har någon vulvamottagning där patienter med vestibulit kan få specialistvård.

– Det här är baksidan med att ha regioner. Det blir inte lika vård i landet, säger Olov Grankvist, verksamhetschef Centrum för obstetrik och gynekologi, Region Västerbotten.

Vestibulit är ett smärttillstånd i slemhinnan kring slidöppningen. Patienter beskriver att det svider, bränner och känns som eld mellan benen. Smärtan gör att flera kvinnor till exempel inte kan ha sex, cykla eller använda tampong.

Ojämlik vård i landet

Vad som orsakar vestibulit är i hög grad okänt. Den vetenskapliga grunden är låg och gör det svårt att hitta effektiva behandlingar.

Även i de regioner som uppger att de har vulvamottagning ser vårdalternativen olika ut. Vissa har utvecklade team med olika professioner och erbjuder vård i flera behandlingssteg.

Andra har enklare mottagningar med ett fåtal åtgärder att erbjuda. Vissa uppger att de inte har någon specialistvård alls.

Västernorrland uppger för Aftonbladet och Baaam att det finns en vulvamottagning i regionen bestående av en gynekolog och en hudläkare. Samtidigt uppger Gotland att de ännu inte har en uppbyggd mottagning, men däremot finns ”vulvaintresserade gynekologer, samt en sexolog och samtalsutbildad barnmorska som träffar dessa patienter”.

– Det är en resursfråga vad kliniker väljer att lägga sina resurser på. Det här är en patientgrupp som vilken som helst och behöver tas hand om i alla gynekologiska verksamheter. Det ska inte vara så att man är beroende av eldsjälar för det håller inte i längden, säger Nina Bohm Starke, överläkare på Danderyds kvinnoklinik och ordförande i Vulv-ARG, en expertgrupp för vulvovaginala sjukdomar inom SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

”Inte bra, inte alls bra”

Västerbotten är en av få regioner i norra Sverige som har en utvecklad vulvamottagning. Enligt Olov Grankvist, verksamhetschef på Centrum för obstetrik och gynekologi i Västerbotten, händer det att patienter från andra regioner vänder sig till dem när de inte fått vård i hemregionen.

– Det här är en patientgrupp som är van att behöva söka vård och ibland fortsätta leta någon annanstans. Det är många regioner som bortprioriterar den här sjukvården eller inte har förutsättningar och då blir det inte lika vård i landet. Tyvärr är det det som blir konsekvensen. Det är inte bra, inte alls bra, säger han.

Nina Bohm Starke tycker att det borde finnas minst en specialistmottagning inom varje region. Men hon betonar vikten av att öka medvetenheten i hela vårdkedjan.

– Många kommer först till ungdomsmottagningar och där behöver man öka kunskapen. Det är viktigt att patienterna får rätt råd, vård och utredning i tidigt skede och man kan göra mycket redan lägre ner i vårdkedjan, säger hon.

Snabb hjälp kan vara avgörande

Regeringen har inlett en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det gjorde att Socialstyrelsen 2017 fick i uppdrag att kartlägga vestibulit, dess behandling samt behovet av ett kunskapsstöd. Enligt en delrapport från 2018 är det tydligt att det finns regionala skillnader och brister i vården.

”Denna rapport visar på geografiska skillnader i såväl antalet unika individer som vårdats för vestibulit samt antalet vårdkontakter. Det förekommer även regionala skillnader i tillgång till specialiserad gynekologisk vård på så kallade vulvamottagningar”, står det i rapporten.

– Vi vet att det inte finns vård överallt i Sverige. Vulvamottagningar ska ta hand om de svåraste fallen. Men om man får hjälp tidigt är chanserna större att kunna hjälpa kvinnan. Förhoppningsvis kan kunskapsstödet som Socialstyrelsen håller på att ta fram hjälpa olika vårdorganisationer med kunskap och rekommendationer så att vården förbättras, säger Nina Bohm Starke.

Artikeln är en del av ett samarbete mellan Aftonbladet och Baaam där vi granskar vestibulitvården i Sverige. Läs allt om samarbetet – och hela granskningen – här!