Så mår studerande 90-talister – psykiskt och fysiskt

Hur mår 90-talisterna? Jäkligt dåligt visar en ny studie

Tentaplugg, livet på CSN men också en viss flexibilitet att kunna planera sina dagar. Livet som student kan vara roligt, lärorikt och alldeles alldeles dränerande. En ny studie har nu djupdykt i hur 90-talisterna på Sveriges högskolor mår – både psykiskt och fysiskt.
6 tips för att öka ditt välmående i pandemin
Slå på ljud

Så hur mår egentligen dagens unga? Kort svar: jäkligt dåligt. Flera studier pekar på att unga idag mår sämre än tidigare generationer. Ungdomsbarometern, som varje år tar tempen på ungas mående, kom tidigare i år ut med en rapport som visade att unga idag har en dyster syn på samhällets framtid. De känner sig också stressade över ansvaret att lösa samhällets utmaningar – ett uppdrag som de upplever vilar på deras axlar.


Möjliga förklaringar: framtidsstress och sociala medier

Så varför mår unga idag så förbaskat dåligt? Rapporten listar sociala medier, försenat vuxenblivande, framtidsstress, mindre fysiskt umgänge samt minskad sömn och motion som några möjliga anledningar.

Mot bakgrund till rapporten och för att få en djupare förståelse för hur framtidens utbildade 90-talister mår, både fysiskt och psykiskt, har nu en ny studie gjorts på studenter på Sveriges högskolor. Bakom initiativet står av En Svensk Klassiker och Santander Consumer Bank.

Resultatet av studien visar att 90-talisterna upplever den fysiska hälsan som bättre än den mentala. Medan 65 procent av deltagarna uppskattar den fysiska hälsa från bra till mycket bra betygsätter drygt en fjärdedel av studenterna sin psykiska hälsa som dålig och nästan lika många upplever att de är psykiskt instabila. Och det är dessvärre ingen större skräll att bland de som upplever sitt psyke som instabilt är en övervägande del kvinnor.

Trots detta är en av initiativtagarna optimistiskt inställd till resultatet och menar att man genom dessa undersökningar kan uppmärksamma de som behöver extra hjälp.

– De allra flesta i den här undersökningen mår bra. Men det finns ett stort glapp mellan studenter som mår väldigt bra och studenter som anger att de är psykiskt instabila, vilka är viktiga att fånga upp och på så sätt ge rätt verktyg, säger Michael Thorén, vd på En Svensk Klassiker.


Så (ofta) tränar 90-talisterna

Men studien mäter inte bara 90-talisternas mentala mående, den gör även nedslag i det fysiska måendet, som visar mer positiva siffror. Många av studenterna upplever sig själva som fysiskt starka och uppger att de tränar regelbundet. 43 procent svarar att de tränar minst 4 timmar en genomsnittlig vecka och 37 procent att de tränar en till tre timmar per vecka.

Den populäraste anledningen till att träna bland 90-talisterna är för att må bättre – hela 80 procent av deltagarna i studien rankar välmående som en av de tre viktigaste drivkrafterna för att träna. Träningsfrekvensen verkar också hänga ihop med det fysiska välmående, och i viss mån även det psykiska. De siffrorna syns framför allt bland de som inte tränar alls, där hela 4 av 10 uppgav att de har en dålig fysik respektive psykisk hälsa.

Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, menar att man med små medel kan träna sig till ett bättre psyke.

– Det man vet är att kondition skapar motståndskraft mot stress. Störst effekt får den som inte rört på sig alls och börjar röra på sig i vardagen. Man behöver inte gå på stenhårda gympapass för att få effekt, utan det räcker att börja promenera.

Läs mer:

5 saker du kan säga till en vän som mår dåligt

Stjärnorna som öppnat upp om psykisk ohälsa under pandemin

90-talets popstjärnor - då och nu