Så funkar ett extraval – allt du behöver veta om nyval

Sverige befinner sig i regeringskris efter att statsminister Stefan Löfven fällt vid en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag. Nu måste han välja mellan två alternativ: avgå eller utlysa extraval. men hur funkar extraval egentligen? Baaam ska försöka besvara så många av dem som vi bara kan.

Heter det nyval, extra val eller extraval?

Ska man vara korrekt används i Sverige inte ordet nyval utan extra val, i alla fall om man ska följa Regeringsformen. Anledningen till det är för att understryka att det är just ett extra val som faller mellan två ordinarie val. Har man ett extra val påverkas nämligen inte det ordinarie valet utan det hålls som planerat, mandatperioden blir bara kortare.

I media används dock ofta begreppet nyval, eller extraval ihopskrivet, och oavsett vilket av dem man använder så syftar det till samma sak.

Vad är ett extraval?

Regeringen kan besluta om ett extra val till riksdagen mellan två ordinarie val – detta kallas då för ett extra val eller ett nyval. Valet ska hållas inom tre månader från det att det beslutas om, men får inte ske förrän tre månader gått sedan riksdagen tillträdde. Talmannen bestämmer vilket datum valet ska hållas.

När måste ett extraval ske?

I Sverige röstar riksdagen om vem som ska bli statsminister och förslaget till vem som riksdagen ska rösta om kommer från talmannen. Men, om riksdagen röstar ned statsministerförslaget fyra gånger så måste ett extraval hållas (om det inte är tre månader eller mindre kvar till ordinarie val) och en ny riksdag väljas.

Hur nära är vi ett extraval?

Under måndagsmorgonen hölls en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag som fällde Stefan Löfven. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade ja till misstroendet. Tillsammans fick de majoritet med sina 181 mandat.

Det är första gången i svensk historia som en statsminister fälls vid en misstroendeomröstning.

Nu har Löfven en vecka på sig att fatta ett beslut: avgå eller utlysa extraval. Senast den 28 juni måste han ge besked, om han inte gör det avsätts han och regeringen per automatik.

Om det händer kommer det att innebära nya talmansrundor under ledning av Andreas Norlén för att hitta en ny statsminister.

Har vi någonsin haft ett extraval i Sverige?

Ja, ett par gånger. Andrakammarvalet 1887, andrakammarvalet 1914 och andrakammarvalet 1921 var alla extra val. Under senare delen av 1900-talet har det dock bara hänt en gång – till andrakammaren 1958. Så det är ovanligt i modern tid.

Vi var dock mycket nära under regeringskrisen 2014. Då meddelade Stefan Löfven att det skulle hållas ett extra val den 22 mars 2015 – men beslutet kunde officiellt fattas först den 29 december. Och den 27 december stod det klart att valet inte skulle bli av eftersom den S-ledda regeringen tillsammans med Alliansen kommit överens om Decemberöverenskommelsen som gjorde att regeringen kunde få igenom sin budget trots att de hade en minoritet i riksdagen.

Foto: IBL