Från superdämpat till barfota – finns det en perfekt löparsko?

I havet av löparskor är det inte lätt att hitta vad som passar just dig. Det kommer ständigt nya rön, ny forskning och företag som säger åt dig vad du absolut måste ha. Åsikterna om löparskor är nästan lika många som antalet skor i butikerna. Följ med Baaam på en djupdykning i löparskornas historia.

Läs mer: Löparcoachen tipsar: Så här lätt orkar du springa längre

Mycket har hänt sedan OS 1912 när löparna tävlade i platta läderskor vars utseende och funktion inte skiljde sig mycket från vanliga vardagsskor, förutom att lädersulorna var försedda med spikar. Först på 70-talet när joggingboomen erövrade världen tog produktutvecklingen fart. Löpningen slog igenom som folkrörelse och företag såg möjligheten att tjäna feta pengar på att sälja funktionella och moderniserade löparskor.

Man började använda sig av nya material som nylon och plast. Nu föddes ett intresse för att ta fram skor som skulle göra träningen mer skonsam, med löpsteg och fotnedsättning i fokus. Experter på anatomi började anlitas av skotillverkarna.

Läs mer: Vi har valt åt dig! Snyggaste träningskläderna att fynda på rean

För i takt med att fler började springa ökade skadorna. Pronering lyftes som ett problem och studier om att individuellt anpassade skoinlägg kunde hjälpa och förebygga många vanliga löparskador. Det här ledde till att man började jobba för att integrera inläggens funktion i skon. I slutet av 1970-talet dök de första modellerna med stötdämpande material i sulorna upp.

Under 1990-talet testade tillverkarna många olika innovationer för löparskor, som till exempel Puma Disc utan skosnören, och Nike Shox väldämpande, feta sula som blev en succé. Skorna växte och blev allt mer uppbyggda.

– Det finns två trender som dominerat löparskornas utveckling, det är stötdämpning och anti-pronationsmekanismer. Dessa kom fram för att man trodde stötar och pronation ledde till skador. Så i 30 år byggdes löpskor med stötdämpande sulor och starka mediala strukturer för att förhindra pronation. Denna trend har sedan 2000-talet ändrats helt för att mer och mer forskning visar att varken stötar eller pronation är skadliga, förklarar Toni Arndt, professor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Och precis när vi vant oss vid att det var maximal stötdämpning som gällde väcktes en nygammal löparkultur till liv. Året var 2009 och boken som åtminstone tillfälligt kom att förändra vardagen för många löpare gavs ut. Det handlar naturligtvis om ”Born to run” av Christopher McDougall. Här lyfts barfotalöpning som lösning på löpares utbredda skadeproblematik och boken startade en revolution. Alla känner förmodligen någon som kastade skorna och sprang barfota eller som åtminstone investerade i ett par så kallade five fingers. Det naturliga löpsteget blev en sann hipstersnackis runt middagsborden under ett par år.

Barfotalöpningen går dock längre tillbaka än så, vid OS 1960 i Rom vann till exempel Abebe Bikilia från Etiopien maratonloppet, barfota. Värt att nämna är också att han fyra år senare vann OS-guld i Tokyo, med skor. Och med en tre minuter snabbare tid. Barfotafolket menade dock att det naturliga var det bästa, för alla.

– I början var det en het, mycket polariserad debatt kring det här. Men olika skor passar olika människor och det var inte relevant för alla att springa i minimalistiska skor, förklarar Toni Arndt, professor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Men proteströrelsen mot konstgjord stötdämpning var född och allt fler ville springa ”naturligt”. Att det började bli coolt att kasta skorna helt var förstås inte optimalt för skotillverkarna som var snabba med att ta fram nya, minimalistiska skomodeller. Vissa tunna som sockiplast.

Läs mer: Maraton-Petra: Så här laddar jag inför ett lopp

Syftet med barfotaskorna är att få oss att anamma ett mer naturligt löpsteg och landa på framfoten först istället för på hälen, vilket av många anses vara skonsammare för bland annat knäna. Men vetenskapliga bevis som kan styrka att det verkligen förhåller sig så saknas. Och barfotatrenden har bromsat in på sistone.

– Många har märkt att det helt enkelt är bekvämare att springa i traditionella skor. Och då ska de göra det, säger Toni Arndt och fortsätter:

– Nyare studier börjar också visa att minimalistiska skor kan leda till flera skador, främst i hälsena och vader och stressfrakturer i metatarsalbenen, fortsätter han.

I praktiken kan det alltså vara mer skonsamt att använda skor som erbjuder stötdämpning.

– Om foten inte är van vid att springa på det här sättet (barfota, reds anm) ställer det mycket högre krav på musklerna och ligamenten i fotbladet, säger forskaren Kjartan Halvorsen till Svt Plus.

Trender kommer och går. De flesta av oss vanliga amatörer mår förmodligen bäst av att springa i ett par skor som vare sig är galet tunga och dämpade a’la nittiotal eller superminimalistiska och platta som barfotafantasterna förespråkar. Idag tävlar skotillverkarna om att ta fram bekväma skor som erbjuder både dämpning och lätthet.

Energi-kickbacks, skumsulor, häl- till tådropp, dämpning, lättvikt… Det är lätt att bli förvirrad och lägga sitt skoval i händerna på butikspersonal vars kunskap och argument ofta kommer direkt från skotillverkarnas kommersiella och säljinriktade information snarare än vetenskapliga studier. Toni Arndt varnar för att okritiskt lyssna på säljare.

– Mycket som påstås vara vetenskapligt baserat är i själva verket mer eller mindre intuitiva argument. Behöver du verkligen den dyra skon för att den har ”bäst” dämpning? Eller ”bäst” pronationsskydd? Väg också in risken att du betalar för ett märke – testa även skor som kanske är av ett mindre attraktivt märke, tipsar han.

Läs mer: Så blev årets färggladaste lopp – se videon från The Color Run här!

– Om du får möjlighet att springa i ett par skor i affären och de känns bra, då är sannolikheten att det är ett bra par skor för dig stor. Dämpningen ska kännas bra, du ska inte få ett instabilt steg, det ska inte trycka eller skava någonstans. Självklart är det bra om skorna är tillverkade i hållbart material.

I slutändan är det, som i så många andra sammanhang, din egen känsla du är hänvisad till att navigera efter när du väljer löparskor. Känns det bra så är det förmodligen bra.

– Studier börjar visa att komfort kan vara den enskilt viktigaste aspekten i skorna för att minska skador och hjälpa träningen, avslutar Toni.

Foto: IBL/Shutterstock