Så stod det äntligen klart. Efter dagar av nervöst rösträknande och ett oväntat jämnt resultat kunde en segrare till sist utropas i vad som varit den kanske märkligaste amerikanska valrörelsen i modern tid. Det blev demokraternas Joe Biden som kammade hem segern och i början av nästa år kommer att utses till USAs 46:e president. De senaste dagarna har dock sittande president Donald Trump flertalet gånger förkastat valresultatet, skrikit om valfusk och korat sig själv till segrare. Så att tro att maktöverlämnandet kommer att gå lugnt till kanske är att hoppas på för mycket. Men vad Trump än må tycka om saken har fortfarande folket makten i USA och folket har sagt sitt.
Det finns all anledning att tro att en bidragande orsak som tippade vågskålen till Joe Bidens fördel har varit hans motståndares hantering, eller icke-hantering, av den pågående coronapandemin. Därtill väckte sommarens Black Lives Matter-demonstrationer åter medborgarrättsrörelsen till liv och snabbt höjdes starka röster inom det demokratiska partiet för att det måste ske en progression inom partiet. Det var dags för en kvinna, en svart kvinna, att utses till vicepresidentkandidat. Och den här gången blev deras röster hörda. Joe Bidens val föll på den kaliforniske senatorn och juristen Kamala Harris.
Det är lätt att glömma men det var först under 1950-talets medborgarrättsrörelser som de rastistiska Jim Crow-lagarna avskaffades i USA och inte förrän Civil Rights Act antogs av den amerikanska kongressen 1964 fick svarta amerikaner rösträtt. Då kunde många knappast drömma om att det drygt 40 år senare skulle väljas in en svart man som USAs president. Barack Obama skrev där och då historia – och nu skriver Kamala Harris på samma sätt in sig i historieböckerna. Harris blir i sitt utnämnande nämligen den första kvinnan, den första afroamerikanen och den första med indiskt och asiatiskt påbrå som innehar ämbetet som vicepresident.
Ibland talas det om signalpolitik, när politiker lägger fram vissa förslag eller utser vissa personer till höga poster med en baktanke om att det tilltalar ”folket”. Det vore att underskatta Joe Biden om man menade att han inte var medveten om vikten av att just det här valet utse en kvinna, särskilt en svart kvinna, till landets näst mäktigaste person. Självklart visste han att det var ett viktigt beslut för att befästa sin position som den som står för progressiva värderingar. Men det är heller inte att underskatta vikten av förebilder.
Utnämningen av Kamala Harris till vicepresident gör att unga tjejer nu kan spegla sig själva i hennes flimrande bild på tv-skärmen och se att även de kan ta de mäktigaste positionerna i samhället. Och kvinnor världen över ser nu i realtid hur ännu ett glastak krossas.
Glynda Carr, ordförande för en grupp som jobbar för att bygga politisk makt för svarta kvinnor, kallade ögonblicket det stod klart att Biden och Harris vunnit för en ”game changer”:
”Kamala Harris vinst kommer att förändra hur vi tänker att ledarskap ser ut. Mina guddöttrar kommer nu att veta vilka möjligheter till politiskt ledarskap som faktiskt finns för dem, ifall de vill gå den vägen”, sa hon då.
Även från Hollywood Hills har Harris-hyllningarna strömmat ut över sociala medier.
”I dag är en stor dag. Det spelar ingen roll vilken sida du står på, låt oss ta tillfället i akt att tänka på hur långt kvinnor har kommit i det här landet. När jag tänker på alla som krossat glastak och berett väg för en kvinna att äntligen bli vicepresident i USA gör det mig så känslosam”, skriver bland andra skådespelaren Lea Thompson på Instagram.
När vi på Baaam här om året i kampanjen First Lady gick igenom kvinnor i Sverige som på olika sätt varit banbrytande i sina val av yrken och utnämnanden fastnade vi på en punkt. Av alla de ämbeten som kvinnor ännu inte fått inneha i Sverige stod en tung stol tom – statsminister. Det tycks vara ett oerhört svårt glastak att krossa.
Inte heller Kamala Harris egen presidentvalskampanj gick den här gången hela vägen, men hoppet är ännu inte ute. Många experter spekulerar i om Joe Biden kanske inte kommer ställa upp för en andra valkampanj, eftersom han då skulle vara en bit över 80 år gammal, utan istället lämna över till Kamala Harris.
Förra året hade kvinnor i Sverige haft rösträtt i 100 år. I USA har alla kvinnor fått rösta i drygt 50 år. Låt oss hoppas att de inte kommer behöva vänta lika länge som oss innan de får se en kvinna vid makten.
Läs mer om presidentvalet i USA:
Här börjar CNN:s politiska kommentator gråta – av lycka över Bidens vinst
Världen hyllar Kamala Harris – efter historiska segern
Joe Biden ny president i USA – så gynnas kvinnor
Så påverkas kvinnor världen över om Trump förlorar valet
Foto: TT
