Efter reklamen: #metoo – på 3 minuter
(3:47)
Hösten 2017, under brinnande metoo, anklagas komikern Soran Ismail för ett flertal våldtäkter spridda över ett antal år. Han går under jorden och fråntas alla sina tv- och radio-uppdrag. Anmälningarna leder aldrig till rättegång då antingen preskriptionstiden gått ut eller tillräckliga bevis saknas. Soran förnekar brott.
Nu, i april 2021, släpps dokumentären Persona non grata – Soran Ismail på SVT, där komikern berättar om hur han har mått sedan anklagelserna kom. Dokumentären fick kritik redan innan den kom ut, bland annat från advokaten Elisabeth Masi Fritz som företrädde flera av kvinnorna som anmälde Ismail.
– Det är stötande och traumatiserande för de målsägande som polisanmält Soran Ismail för olika sorters sexualbrott att veta att SVT gör den här dokumentären, säger hon till Expressen.
Men SVT:s programbeställare Helena Olsson försvarar publiceringen och menar att den har ett allmänintresse.
– Vi går inte in i skuldfrågan, det tycker jag är viktigt att poängtera. Det finns ingen ambition att skuldbelägga eller rentvå. Vi har erbjudit de kvinnor som anmälde honom att medverka om de hade velat, men de har tackat nej eller avstått från att svara. Det är en historia om hans situation ur hans perspektiv, säger hon.
16 tankar när jag såg Persona non grata – Soran Ismail
1. SVT:s nya favoritgrepp ”Våldtäktsanklagad man talar ut”
Ganska så nyss satt Göran Lambertz i sin trädgård och namngav kvinnan som anklagat honom för våldtäkt och kallade henne lögnerska – och SVT kablade ut det i direktsänd tv. Kritikstormen var ett faktum. ”Det var uttalanden som inte skulle ha sänts”, medger Charlotta Friborg, ansvarig utgivare, i efterhand.
Två veckor senare släpper SVT dokumentären om våldtäktsanklagade Soran Ismail. Han nekar fortfarande till brott. Inga av de kvinnor som anklagat honom hörs i serien.
SVT går ut i förväg och säger att de förstår att dokumentären kommer att bli oerhört kritiserad.
Och det finns flera tidigare exempel på män som anklagats för våldtäkt som fått oproportionerligt mycket utrymme: Fredrik Virtanen i Uppdrag granskning och Paolo Roberto i Nyhetsmorgon för att nämna ett par.
Finns det inte något masochistiskt i det hela? SVT liksom lägger handen på spisen om och om igen, men kan ändå inte låta bli att göra om det. ”Jo, men det här greppet HAR något”, sitter någon och envisas på redaktionen. ”Det är ett unikt perspektiv på metoo – att inte höra offren utan bara de påstådda förövarna!”
Nej, SVT. Det är inte ett unikt grepp att låta våldtäktsanklagade män prata om kvinnors trauman och förneka dem. Inte i public service i alla fall. Det har ni gjort tydligt. Det är ert nya favoritgrepp!
2. Soran: Det mesta under metoo var trovärdigt
”Förutom några få undantag upplevde jag det mesta som ganska trovärdigt”, säger Soran Ismail om anklagelserna mot andra kända män under metoo. Tack Soran för.... det. Vad skönt. Uppochnedvändsmiley.
3. Agerar Kajsa Ekis Ekman ensam motpol?
Är debattören och journalisten Kajsa Ekis Ekman den enda rösten vi kommer att höra som motpol till Soran Ismail, hans partner och hans polare?
4. Den tuffa tiden efter att ha blivit våldtäktsanklagad
Foto: Pontus Lundahl/TT
”Till en början kunde jag inte gå och stå, jag hade svårt att andas”, berättar Soran Ismail. Tufft ju! Snart får vi väl höra hur det kändes för kvinnorna som anmälde honom. Och sedan kanske vi får höra hur de känner nu när SVT har lagt ut en dokumentär i två delar som helt går ut på att skapa sympatier för deras påstådda förövare.
Nej? Inte? Okej.
5. Att vara ihop med Soran under och efter metoo
Sorans sambo Jennifer berättar bland annat att de har fått bildäcken sönderskurna tre gånger och att hon fick bära Ismail genom den kris som han försatt dem i. Det säger han själv, att han har försatt dem i krisen genom att ha legat med flera hundra kvinnor. Hon verkar ha tagit ett enormt ansvar – samtidigt som hon genomgått en graviditet och tagit hand om en bebis. Hur fan har hon orkat?
Anhörigperspektivet är intressant, det måste jag medge. Men det tar inte bort det faktum att det känns lite smutsigt att kolla på den här dokumentären. Borde jag be någon om ursäkt?
6. Från Persona non grata till Soran söker jobb
Hahahaha, förlåt, det här är för mycket. Men ungefär 19 minuter in har tv-teamet precis frågat TV4 varför de inte bjuder in Soran Ismail till Parlamentet längre och svaret är ”han har inte dragit ett skämt på tre år.” I nästa scen säger Soran att han inte har jobbat på år och dar – trots att det är det han vill mest i hela världen.
Då vänds kameran utåt gatan och man ser en figur komma skuttande fram i mörkret ackompanjerad av någon slags Mary Poppins-musik. Det är: MÅNS MÖLLER! Ska han lösa karriärkrisen för Soran Ismail nu? Bytte hela dokumentären fokus? Vad handlar det här om egentligen?
7. ”Det finns COMEDY i det här”, säger Möller
Nej. Nej, nej. Nej, nej, nej. Nu sitter Måns Möller, Özz Nüjen och Soran Ismail och spånar ”COMEDY” på hur dåligt Soran hanterade media under metoo! Händer det här på riktigt?
8. Brainstorming med polarna
NEJ, MEN DET HÄR ÄR JU EN JÄTTELÅNG REKLAM FÖR SORANS KOMMANDE TURNÉ?! Nu sitter komikerpolarna och brainstormar och skriver postit-lappar som han ska kunna göra manus på. Wow.
9. En stilla tanke om Sorans nya publik
Kommer Sorans nya standup-publik vara snubbarna som han drev om förut, när han var PK och feminist?
10. ÄR Kajsa Ekis Ekman enda motpolen?
Nej, men på riktigt, är Kajsa Ekis Ekman den enda kritiska rösten i hela serien? I slutet av första avsnittet frågar hon tv-teamet: ”Har ni ställt frågan till honom varför just han har blivit anmäld så många gånger?” varpå en textruta visar att man har sökt kvinnorna som anmälde Soran men inte fått dem att medverka.
Sedan är avsnittet slut...?
PAUS! Måste hämta hakan nere i Smyge-fucking-huk.
11. ”Vad tänker Filip och Fredrik om mig nu?”
Okej, avsnitt två nu... GUD, giv mig styrka.
Soran säger att han påminns om allt igen hela tiden, speciellt när han kollar på tv. Ibland när han ser på Filip och Fredrik tänker han: ”dem pratade jag med förut, vad skulle de tänka om mig om vi träffades nu?”
Soran, vad tror du att kvinnorna som anklagade dig för våldtäkt känner när de ser dig på tv just nu?
12. Badminton med ännu en skön komiker-polare
Foto: SVT
Kristoffer Appelquist och Soran Ismail spelar badminton varpå Kristoffer säger: ”Är det okej om vi spelar badminton pretentiöst istället, med en allvarlig min, så att jag inte legitimerar något som jag inte kan stå för? Jag tror att det sänder ut tråkiga signaler om vi har för kul.”
Och Soran ler och säger ”absolut, jag har inget att säga om det. Jag går med på det”.
Appelquist rör inte en min. Var det här skämt eller allvar? Jag förstår verkligen inte. Ärligt. MEJLA MIG!
13. WOOPS, råkade han erkänna oaktsam våldtäkt här?
När Soran försöker förklara något (oklart vad) men typ råkar beskriva oaktsam våldtäkt?
”Även om det inte var min avsikt så kan jag förstå att människor kan ha känt sig utnyttjade. Men jag menar, om jag nu vänder mig om och råkar armbåga någon som slår ut sina tänder – eller om jag aktivt armbågar någon och slår ut dens tänder… Det spelar ju ingen roll. Den har fortfarande slagit ut sina tänder. Det har fortfarande hänt.”
Erkände han oaktsam våldtäkt här eller var det ett misstag? Gud jag blir så trött av det här. Är det slut snart?
14. Och där ändrades dokumentären till Sorans väg tillbaka
Vänta, okej, nu går han upp på scenen framför publik. Vi får alltså följa hans comeback? Det är det vi kollar på? Jag visste det! Det här är en jobbansökan! Fan vad schysst av SVT ändå. Bjussigt!
15. En sista påminnelse om skuldfrågan
Och så avslutas så klart dokumentären med att en gång för alla påminna om att anklagelserna är osanna. ”Det som folk inte förstår det är att det finns vissa saker som är osanna, och jag kan inte ta ansvar för det”. Minns ni SVT:s Helena Olssons tidigare nämnda uttalande om dokumentären? Jag påminner:
”Vi går inte in i skuldfrågan, det tycker jag är viktigt att poängtera.”
16. Kul och fräscht det ska bli med brottsoffer-vinkel nästa gång!
Nu har jag sett ännu en våldtäktsanklagad man berätta om ”livet efter anklagelserna” i SVT. Om självmordsrisken, depressionen, det oklippta håret och oförmågan att klä på sig på flera månader. När ska SVT ge en timmes airtime till brottsoffren under metoo så att de kan berätta om livet efter en våldtäkt? Det var ju viktigt att alla skulle få chans att höras, eller hur var det?
Just nu pågår faktiskt en insamling till inspelningen av just en sådan dokumentär som ska säljas in till SVT, initiativtagare är bland andra Maria Sveland och Cissi Wallin. Insamlingen är i skrivande stund upp i över 220 000 kronor. Ni hittar den här.
